Vad ska vinet heta? Bubblande strid i EU
Frågan om vad som får heta vad är ständigt känslig
Wiktor Nummelin/TT
Uppdaterad 2021-11-08 | Publicerad 2021-11-07
Det jäser och bubblar runt Triestebukten när Italien och Kroatien tvistar om vad som får heta vad i vinhyllan.
Striden om prosecco, prosek och prosekar väntar på avgörande i EU.
I den lilla byn Repen, med huvudsakligen slovensk befolkning men tillhörande Italien, visar vinmakare Milos Skabar upp sin anläggning när nyhetsbyrån AP kommer på besök.
Här tillverkas ett lätt bubblande vin, tämligen okänt, men med ett namn som påminner om något mer berömt.
Frågan är bara vad det kan säljas som.
– Prosekar-vinet är originalet, för det föddes 300 år före prosecco, hävdar Skabar.
Producentorganisationen Prosecco DOC håller dock hårt i sitt namn och vill inte ha några sammanblandningar.
– Problemet är inte att de här småproducenterna, som bara tillverkar ett litet antal flaskor, skulle komma in på marknaden, utan den förvirring som skulle drabba konsumenterna, säger chefen Luca Giavi till AP.
Mjöl och vodka
Frågan om vad som får heta vad är ständigt känslig, inte minst när det gäller drycker och livsmedel i Europa.
Mest känt är kanske hur Frankrikes champagne-tillverkare tidigt aktiverade sig för att skydda sin produkt från konkurrens från billigare kopior tillverkade någon annanstans.
Inom EU finns nu för tiden en lång lista över särskilt skyddade lokala och regionala drycker och livsmedel – allt från värmländskt skrädmjöl till ungersk Szeged-salami och finsk vodka.
Proseccon skyddades 2009 och kan nu bara göras i nio italienska provinser och ska vara ett mousserande vin, till minst 85 procent gjort av druvan glera.
Stulen Ferrari?
Grannlandet Kroatien har dock protesterat. Förutom prosecco och det prosekar som Milos Skabar producerar finns nämligen även ett vin som heter prosek, också det med rötterna i exakt samma område.
För andra gången försöker nu Kroatien få EU-skydd för prosek – trots stor italiensk ilska.
– De stjäl ett viktigt varumärke från vårt land! Det är som om de skulle ta ifrån oss Ferrari! fräste Veneto-regionens guvernör Luca Zaia i september, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Prosek-tillverkarna håller dock inte alls med.
– Om du frågar en utlänning eller engelsktalande så är jag säker på att 99 procent förstår att det är två olika ord. Och prosek är mer som ett vin santo (ett sött italienskt dessertvin) medan prosecco är som vitt vin med bubbelvatten, sade prosektillverkaren Ivo Dubokovic till brittiska tidningen The Guardian i somras.
Beslut i EU
Frågan väntar nu på avgörande inom EU-kommissionen.
Jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski har öppnat för att två likartade namn kan fungera sida vid sida ”under vissa villkor”, om det inte skapar förvirring hos konsumenterna.
Kroatien håller tummarna.
– Konsumenterna kommer inte att förvirras av det här. Prosek borde få sitt legitima ursprungsskydd och producenterna få full tillgång till marknaden, manade EU-parlamentsledamoten Ladislav Ilcic i en debatt nyligen.
Tillverkarna av prosekar ligger däremot lågt för tillfället. Milos Skabars kollega Andrej Bole konstaterar att de tills vidare tillåts fortsätta, så länge de inte säljer utanför Trieste-området.
– Vi är laglösa. Men än så länge tolereras vi, säger Bole till AP.
Prosecco, prosek och prosekar
Prosecco är ett mousserande vin, gjort på druvan glera (tidigare kallad prosecco) i nio provinser i de italienska regionerna Veneto och Friuli-Venezia Giulia. Årligen produceras mer än 550 miljoner flaskor av vinet.
Prosek är ett sött dessertvin från kroatiska Dalmatien, kan vara både rött och vit och tillverkas av torkade lokala druvor, däremot inte glera.
Prosekar är ett mousserande vin, gjort på glera och två andra druvor, men endast av ett dussintal småproducenter runt Trieste.
Alla tre har samma ursprungsnamn, från den italienska byn Prosecco – Prosek på slovenska – som ligger strax norr om Trieste och har huvudsakligen etniskt slovensk befolkning.
Källa: AP
