Asiatiska julbord är en styggelse

Karin Ahlborg

När det gäller julmat är jag fundamentalist.

Det ska inte vara "nytt och spännande" på julbordet.

Och "asiatiska julbord" är en styggelse.

Missförstå mig rätt.

Det är inget fel med att äta asiatisk mat.

När som helst och var som helst.

Gärna som buffé.

Det är jättegott, men kalla det för guds skull inte för julbord, för det är banne mig inget juligt över wokade räkor och dumplings.

Ett julbord består av fläsk i olika former - skinka, korvar, sylta, revbensspjäll, köttbullar - kål, sillar, lax, bröd, ost, gröt och frukt.

Typ.

Och apropå skinkan - tro inte på den påhittiga receptskrivaren som föreslår att du ska smeta ett pestoöverdrag på skinkan istället för vanlig griljering.

Din familj blir INTE glad, kan jag lova.

Samma sak gäller sillarna.

Utslag av desperation

Var lite ståndaktig när kolorerade magasin lockar med banansill eller mangochutney-sill.

Ganska ofta är de recepten ett utslag av desperation över att inte komma med något nytt och spännande.

Fast det behövs inte.

Julmaten förändras ändå, men långsamt och med basen intakt.

I "Det svenska julbordet" av Christina Fjellström och Håkan Liby läser jag om hur julmaten gått från vikingatidens midvinterblot med mycket öl och brännvin, fläsk, korvar, rötter och bröd till dagens julsmörgåsbord.

Inte så förfärligt annorlunda, ändå, trots 1000 år.

Lutfisken länge i centrum

Dopp-i-grytan, som varit en central del genom ett årtusende, börjar försvinna alltmer.

Lutfisken tronar inte längre på hedersplats i de flesta hem, men var länge huvudmåltid på julaftons-kvällen.

Prinskorven, omistlig på julbordet, var från början en krisåtgärd för doppet under krigsåren och började serveras blygsamt under 50-talet. Riktigt stor blev prinskorven inte förrän på 80-talet.

Köttbullarna blev inte självklara förrän på 1970-talet.

Att vi har så många sillinläggningar och andra fiskrätter på julbordet hänger ihop med propagandan för ett lättare och sundare julbord som startade på 30-talet.

Det händer alltså saker med julbordet, men det behöver verkligen inte hända från en jul till en annan.

Rör inte mitt julbord!

I kväll gör jag...

Listan

Julbordets 5-i-topp:

Citatet

Karin Ahlborg