Kan övergångs- stället bli en fredad zon?
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-05-18
Ja. Om bilisterna blir mer uppmärksamma och
hänsynsfulla. Och om fotgängarna lär sig att de inte har ”rätt” att kliva rakt ut framför nosen på bilarna.
Var fjärde som dödas i trafiken är en fotgängare. Det var 129 stycken förra året. Vägverket räknar med att 30 var självmördare, sannolikt var det ännu fler.
Och ett gäng av de återstående hundra var berusade, och vinglade ut i gatan utan att ge bilisten en rimlig chans att väja undan. Men säg att minst 75 dödades för att samspelet, samförståndet, mellan bilister och fotgängare inte fungerade på ett bra sätt.
Övergångsstället, den sjävklara fristaden för fotgängarna, är minerat område.
Visserligen ser siffran över döda låg ut, bara 14 personer dödades på övergångsställen, men den är ändå för hög. Om du lägger till alla svårt skadade, som lever vidare som handikappade, alla lätt skadade som inte är återställda förrän efter långa sjukhusvistelser och tålamodsprövande konvalescenser. Och alla som kom undan med blotta förskräckelsen blir det en ansenlig mängd.
Deras brott: de tänkte korsa gatan på ett övergångsställe.
En del gick på övergångsställen där bilisten hade rött ljus och de själva grön gubbe. Andra gick på obevakade övergångsställen och trodde att de var säkra, nu när lagen tydligt säger att bilisterna ska lämna företräde.
Men fotgängarna glömde bort att bilar är hårda och människor mjuka. Och de glömde bort att även bilister – glömmer bort!
Vid stora katastrofer, när tåg krockar, flygplan störtar eller fartyg går på grund brukar man tala om ”den mänskliga faktorn”. Att den som styrde gjorde fel.
När bilar krockar handlar det nästan alltid om just mänskliga fel. Föraren är upptagen med något annat och har inte tid att köra just då.
Han kanske måste zappa lite med stereon, kanske byta cd, till en som ligger i handskfacket. Tända en cigarrett (jodå, det förekommer). Titta på ett streck med sångsvanar på väg norr ut. Leta efter mobilen. Är det inte en älg där borta på åkern? Nej, en häst! Jo, men visst är det en älg.
Populärt bland lastbilsförare: läsa leveransadress på fraktsedeln, och sen, fram med taxikartan och försöka hitta Strindbergsgatan. Samtidigt som 60-tonnaren kör sig själv fram längs Valhallavägen.
Och så har vi alla knarkare som skiter i precis allting. Att de tillåts köra vidare är ett allvarligt misslyckande för rättsstaten.
Mänskliga faktorn! Vilket struntsnack. Säg som det är: Föraren tog inte ansvar!
Inte ens när folk kör tv-spel är de så nonchalanta som bakom ratten i den riktiga bilen. I tv-spelet är pulsen hög och koncentrationen i topp. I bilen är det avkopplat lugn och total brist på krisberedskap.
Polisen tog 700 bilister som inte stannade vid övergångsställen förra året.
Samtidigt tog man 300 000 fortkörare.
Konstig snedbalans.
Men det finns en pinsamt enkel förklaring. Att ta fortkörare är lätt. Det är bara att ställa sig vid motorvägen och peka med lasern. Och nästan alla erkänner direkt på platsen.
Att stoppa folk som inte lämnar företräde för fotgängare är förknippat med långa diskussioner. Av de 700 som polisen stoppade förra året erkände 400, de andra nekade av olika skäl. ”Jag såg ingen. Nej, han skulle inte gå över. Det var så halt så jag hade aldrig fått stopp. Bilen bakom låg så nära att jag inte vågade bromsa...”
När varannan nekar blir det en sån apparat att polisen helt enkelt ger upp. Då är det lättare att köra ut till motorvägen och plocka några fortkörare till.
Om övergångsställena ska bli den fredade zon fotgängarna hoppats på krävs en attitydförändring både hos de som går och de som kör.
Bilisterna måste vara uppmärksamma och hänsynsfulla. Och fotgängarna måste begripa att de trots all ny lagstiftning inte har ”rätt” att kliva rätt ut framför nosen på bilarna.
Fotnot: Jo, nu heter det fotgängare igen, även i Vägverkets officiella statistik. För tio år sen var det någon byråkrat som döpte om fotgängarna till gångtrafikanter, och alla journalister utan språkkänsla hängde på.
