Här är Detroits nya supersvensk

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-03

Jonathan Ericsson om sitt smeknamn, att spela med Lidström – och slå ner motståndarstjärnan

Jonathan Ericsson spanar in någon på läktaren.

NEW YORK. Ifjol var det Johan Franzén.

Nu har ytterligare en blågul Detroit-spelare med ett coolt smeknamn slagit igenom så det ryker om det mitt under brinnande slutspel.

Jonathan ”Big E” Ericsson är plötsligt en av Detroits mest hyllade backar.

– Jag njuter av varje sekund, säger den 25-årige östgöten till Sportbladet.

Följ ämnen
NHL

Ja, ni minns väl förra årets slutspel.

Då var det ”The Mule” – alltså Johan Franzén – det surrades om i Detroit.

Nu är det ”Big E”.

Jonathan Ericsson har efter två säsonger som huvudsakligen tillbringats i mästarlagets farmarklubb i Grand Rapids brakat rakt in i det skarpa strålkastarskenet i Hockeytown.

Först ersatte han skadade Andreas Lilja i tredje backparet med bravur – och lagom till starten av den pågående serien mot Anaheim fick han avlösa likaledes skadadeBrian Rafalski vid självaste Nicklas Lidströms sida.

Gjorde noll misstag

Och det gick lysande, det med. Han var lugn och säker och begick sammanlagt noll misstag i den första matchen i fredags.

– Jo, det kändes bra. Men det är inte svårt att spela med ”Lidas”. Han gör det alltid lätt för en, man blir aldrig lämnad ensam, säger Jonathan.

Som erkänner att det känns en smula sinnesvidgande att plötsligt bilda backpar med en av hockeyvärldens stora legendarer.

– Det är ju inget man tänker på ute på isen, men när man talar med vänner och familj om det, så... jo, lite overkligt är det. Nicklas är ingen dussinspelare, precis.

Fick smaka nävar

I inledningsmatchen mot Anaheim visade den Vita Hästen-fostrade bjässen – som har brorsan Jimmie i Skellefteå, för övrigt – klassen inte bara med klubba, skridskor och sitt skarpa spelsinne.

Ducks-stjärnan Corey Perry fick smaka på den 195 centimeter långe och hundra kilo tunge svenskens knytnävar också.

– Coachen hade egentligen förbjudit mig att slåss. Han vill inte ha mig i utvisningsbåset, säger ”Jonte”.

– Men när Perry frågade om vi skulle ”gå” kände jag att det var en hygglig trejd. Han är rätt bra.

– I det läget kändes det också viktigt att visa att man inte kan behandla oss hur som helst. Strax innan hade de ju sänkt Jiri Hudler

Man kan anta att åtminstone Perry, som fick sig en rätt duktig omgång, lärt sig den läxan och fortsättningsvis håller sig på behörigt avstånd från ”Big E”.

Nya namn hela tiden

Eller ”The Swedish James Bond”, som ett annat av Ericssons smeknamn enligt lokalpressen i Detroit lyder.

– Det har jag inte hört och jag har ingen aning om varifrån det kan komma, säger han med förvånat skratt.

– Men jag tycker jag får nya smeknamn varje dag. Kronwall och Zäta är bra på att sprida ut dem...

Well, kärt barn har många namn och tillvaron är ändå rätt angenäm för Detroits senaste stjärna .

– Ja, jag hade väl inte trott att jag skulle befinna mig i den här situationen. Men det är väldigt roligt och jag njuter av varje sekund.

Följ ämnen i artikeln