Officiellt i dag – nu bävar många för en ”super-El Niño”
El Niño är här.
När Meteorologiska världsorganisationen WMO i dag officiellt deklarerar det nya klimatmönstret, träder vi in i en ny fas.
Nu är bara frågan – hur illa kommer det att bli?
”Mycket ovanligt”, ”oroande”, ”skrämmande” – klimatforskare runt om i världen har varit förbluffade över de spretande kurvorna under våren och sommaren: Den anmärkningsvärda värmen i haven – särskilt i norra Atlanten, den höga medeltemperaturen och Antarktis extremt låga isutbredning har slagit dem med häpnad.
Under måndagen sattes ett nytt temperaturrekord – aldrig tidigare har den globala, sammantagna medeltemperaturen varit över 17 grader.
Allt detta sker dessutom redan innan El Niño har anlänt. Men nu är den alltså här, och världens klimatforskare har all anledning att bäva – hur illa kommer det att bli? Hur mycket skada kommer den att förorsaka?
El Niño ger värmerekord
El Niño är ett naturligt klimatfenomen som återkommer med några års mellanrum. Förenklat handlar det om att passadvindarna över Stilla havet bromsar in, vilket gör att ytvattnet hinner värmas upp.
Detta varma ytvatten får stor påverkan på klimat och väder över hela världen.
De nya värmerekorden sätts alltid under El Niño-år. Det varmaste året till exempel – 2016 – var resultatet av en kraftull El Niño-effekt.
”Helvetiska” bränder
I Amazonas innebar torkan att bränderna ökade med 36 procent 2015–16. I Sydostasien beskrevs bränderna som ”helvetiska”.
Och vad som kan hända med Brasiliens regnskog är ett av orosmolnen. Carlos Nobre, en av Brasiliens mest framstående klimatforskare, menar att det finns en 60-procentig chans att årets El Niño blir kraftfull, vilket skulle vara ”mycket, mycket oroande” för Amazonas.
Likaså är risken stor att El Niño orsakar översvämningar och jordskred i Centralamerika, försenad monsun i Indien, svår torka över Australien, Indonesien och delar av södra Asien. El Niño-perioden 2015 och 2016 kunde kopplas till sjukdomsutbrott världen över, från kolera till denguefeber.
Blir ännu snabbare
Men det är på längre sikt som de verkliga hoten tornar upp sig. För några månader sedan kom en rapport som kunde visa hur allt starkare El Niño-perioder sannolikt kommer att påverka Antarktis på ett sätt som tidigare har varit okänt.
När ett forskarlag gick igenom 31 olika klimatmodeller kunde de konstatera att starka El Niño-fenomen – som förväntas bli allt vanligare på grund av den pågående uppvärmningen – påskyndar uppvärmningen av det djupa havsvattnet vid Antarktis. Studiens huvudförfattare, Wenju Cai, menade inte oväntat att det leder till att både inlandsisen och shelfisen smälter snabbare – vilket gör att El Niño blir ännu starkare.
I så fall är vi inne i ett självförstärkande kretslopp.
Prognosen: Varmast någonsin
WMO släppte redan maj en prognos som slog fast att det är 98 procents sannolikhet att minst ett av de kommande fem åren kommer att vara varmast någonsin.
Det är också 66 procents sannolikhet vi kommer att spränga 1,5-gradersgränsen – om än tillfälligt – någon gång mellan 2023 och 2027.
Så hur illa kommer årets El Niño att bli?
Än så länge kan vi bara avvakta och se.
Har vi tur blir det en måttlig variant.
Har vi otur blir det något vi tidigare aldrig skådat.