Skrämmande rapporten: 1,5 grader kan nås – redan i år
Världens länder har som mål att hålla uppvärmningen under 1,5 grader.
Den målsättningen kan smulas sönder redan i år, enligt ny rapport.
Klimatinstitutet Berkeley Earth menar nu att det är mer sannolikt att uppvärmningen når 1,5 grader 2023 – än motsatsen.
Och nästa år kan bli ännu värre.
Det finns inget mer dramatiskt och pulshöjande man kan studera dessa dagar än en torr och platt kurva från ett institut.
Temperaturen i augusti var 1,68 grader varmare än genomsnittet mellan 1850 och 1900. Det är ett dramatiskt hopp uppåt och innebär att förra månaden med råge är den varmaste uppmätta augustimånaden någonsin.
Tittar man bara på planetens landområden så var det betydligt varmare än så – då handlar det om en uppvärmning på 2,27 grader i augusti.
Analyserar vulkanutbrott
När rapportförfattarna på Berkeley Earth analyserar vad som bidragit till uppvärmningen blir det intressant på riktigt, för här tittar man också på två orsaker som brukar vara så kallade klimatskeptikers främsta argument – solinstrålningen och vulkanutbrottet vid Hunga Tonga.
Vulkanen vid Hunga Tonga skickade ju nämligen upp 150 miljoner ton vattenånga i stratosfären under sitt utbrott i januari 2022.
Berkeley Earth kan konstatera att såväl Hunga Tonga och solaktivitetens bidrag till uppvärmningen är blygsamma, även om de inte är helt försumbara – beräkningar har gjorts som visar att exempelvis vulkanutbrottet kommer att kunna tillskrivas cirka 0,035 grader. (Solaktiviteten betydligt mindre än så).
Institutet slår dock fast att de avgjort främsta orsakerna till de höga temperaturerna står att finna i den av människan skapade globala uppvärmningen och väderfenomenet El Niño.
55-procentig risk
Forskarna konstaterar också att allt detta sammantaget gör att det nu finns en 55-procentig risk att 2023 blir året då vi kliver över 1,5 grader.
Det mål som då sattes upp i Paris skulle i så fall vara sprängt – även om den målsättningen inte rubbas av ett enstaka år, utan handlar om att långsiktigt hålla uppvärmningen under 1,5 grader.
Men man ska hålla i minnet att det andra året i en El Niño-cykel brukar vara det varmaste. Det finns alltså en stor risk att nästa år blir än hetare.
Kommer då detta att få några världspolitiska konsekvenser?
Det är knappast troligt.
På väg att haverera
Världen är på väg att fullständigt haverera i sitt klimatarbete.
Även om det görs vissa, men inte tillräckliga, framsteg inom EU är bilden en annan globalt. Den ”gröna omställning” som det ständigt pratas om äts av vårt ökande energibehov.
Ta Indien till exempel, världens mest folkrika land: Kol står i dag för mer än 70 procent av elförsörjningen. På grund av ökande befolkning och växande ekonomi kommer efterfrågan på kol att öka med 40 procent till 2030 – från 900 till 1500 miljoner ton.
Men varför ska indierna bära skulden? Deras koldioxidutsläpp på två ton per capita är betydligt mindre än svenskens 3,5 eller 7,5 ton, beroende på om man räknar med de konsumtionsbaserade utsläppen eller inte. De historiska utsläppen är inte heller mycket att skryta med, särskilt inte i jämförelse med exempelvis USA.
Förmågan, eller oförmågan, att hantera denna utmaning är det som definierar framtiden för oss alla.
Risken att spränga 1,5-gradersgränsen redan i år, är en tydlig påminnelse om hur kort tiden är.
Här får du senaste nytt om klimatet – varje dag
