Bara universitet i diktaturer gör politiska åsikter till förbjudna tankar
I tisdags gick israelisk militär in i al-Shifa-sjukhuset. De säger att Hamas har en vapencentral i tunnlarna därunder, men hittills är bevisen för det magra. Inifrån sjukhuset vittnar sjukhuspersonal om skottlossning och vettskrämda barn. Läkare har tvingats börja gräva massgravar utanför.
Israel har också intagit Gazas parlament och centrala myndigheter.
Samma dag som Israel – ännu en gång – triumferade mot folkrätten, beslutade Chalmers i Göteborg att högskolan förbjuder politiska manifestationer: ”Förbudet omfattar människor som samlas i grupp och som visar och uttrycker politiska åsikter på ett sätt som gör att förbipasserande människor kan uppfatta budskapet.”
Så talar akademiker som plötsligt inte är så noga med begreppsapparaten. För hur definieras egentligen ”en grupp” och ”en manifestation”? Vad betyder ”uttrycker politiska åsikter”?
Jag blir inte upprörd när Konstfacks rektor säger att högskolan inte tänker uttala sig särskilt till stöd för offren i Gaza. Det är en myndighet, de ska inte vara aktivister. Men anställda och studenter på högskolor och universitet måste ha rätt att prata, diskutera, markera.
Högre utbildning – all utbildning – syftar till att man ska lära sig testa nya tankar, lyssna på motståndarens bästa argument och tvingas konfronteras med oväntade fakta eller tolkningar man anser är helt åt helvete. Bara så når vi kunskap. Om inte ordet kan vara fritt på våra lärosäten, kan det inte vara fritt någonstans.
Naturligtvis rabblar Chalmers rektor Martin Nilsson Jacobi demokratifraserna, att det här är ett sätt att ”säkra idéutbudet”. Det är orwelska på göteborgska: Vi skyddar yttrandefriheten genom att förbjuda rätten att yttra sig fritt.
Vem ska ha till uppgift att skingra de grupper som pratar politik? Är det rektorn själv eller ska han skicka ut lektorerna, vaktmästarna, HR-personalen? Han kan ju inte ringa polisen, eftersom beslutet bryter mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten.
I oroliga tider slår statens järnkäftar till. Överallt i hela världen förbjuder just nu såväl regimer som regeringar organisationer, demonstrationer, åsikter och manifestationer. Folket är farligt, massan är otäck. Studenter har alltid varit trubbelmakare.
Men det är bara universitet i diktaturer som gör politiska åsikter till förbjudna tankar.
De som tänker att det här är en helt sjuk överdrift saknar förståelse för vart världen är på väg. De saknar den politisk fantasi som krävs för att avläsa sin samtid. De saknar historiskt perspektiv.
Vad förvånade de ska bli, när de inser att Chalmers beslut krigshösten 2023 inte var något tillfälligt. Det var bara början.