”Enad front” ser ut att bli politisk brottningsmatch
Över en månad har gått sedan Hamas terrorattack på Israel och i Frankrike når hatet mot judar nya höjder. Mer än tusen antisemitiska incidenter har anmälts sedan den 7 oktober, fler än hela förra året. Det rör sig om verbala förolämpningar, hot, graffiti och fysiskt våld.
På söndag anordnas en stor demonstration mot antisemitism i Paris och alla som känner igen sig i ”republikens värderingar” är inbjudna att delta. Initiativet kommer från nationalförsamlingens och senatens ordföranden och målet är att visa en enad front. Det går så där.
Vänsterpartiet Det okuvade Frankrikes ledare Jean-Luc Mélenchon deklarerade snabbt att man inte kommer att närvara så länge Frankrike inte kräver vapenvila i Mellanöstern. Han kallar initiativet en ”rendez-vous för de som ovillkorligt stöttar massakern”, med anspelning på Israels offensiv i Gaza där antalet dödade närmar sig tiotusen, nära hälften barn. Att Mélenchon har näsa för splittring är inga nyheter, han kan starta bråk i ett rum där han är ensam.
Miljöpartiet, socialisterna och det franska kommunistpartiet har anmält närvaro på söndag, liksom premiärminister Elisabeth Borne från Emmanuel Macrons regeringsparti. Samtliga anser att högerextrema Nationell samling inte har på demonstrationen att göra. Det har inte hindrat Marine Le Pen från att bekräfta att hon dyker upp, liksom nye partiledaren Jordan Bardella. Deras rörelse har förmodligen mest antisemitiskt bagage av alla parlamentariska partier i Västeuropa. Men just nu pågår en snabb omförhandling med historiska fakta. Bardella, ett 28-årigt stjärnskott och den förste att leda partiet utanför familjen Le Pen, svarade förra helgen nej på frågan om grundaren Jean-Marie Le Pen var antisemit. Le Pen den äldre har bland annat kallat gaskamrarna under andra världskriget för ”en historisk detalj”. Han är vid upprepade tillfällen dömd för antisemitiska uttalanden och så sent som förra året fastnade han på bild där han äter middag med en känd förintelseförnekare. Yonathan Arfi, ordförande för det judiska rådet i Frankrike, beklagar extremhögerns närvaro i demonstrationen och menar att ”anständigheten” borde hålla dem hemma.
Hur ser då det franska judehatet ut 2023? Frankrike för inte brottsstatistik över etnisk, religiös och politisk hemvist, men en undersökning på EU-nivå är planerad till slutet av året där landet ingår. Paris polisprefekt Laurent Nunez säger till RMC att det inte finns någon ”typisk profil” som begår antisemitiska handlingar. Vid den senaste attitydundersökningen gjord av institutet Fondapol 2022 svarade fem procent av fransmännen ja på frågan om de ”hyser antipatier” mot judar. Det kan jämföras med 21 procent när frågan gäller antipatier mot muslimer. Man pratar snarare om en ”latent antisemitism”, som ger sig uttryck i starka stereotypiska uppfattningar. På frågan om judar har ”för mycket makt inom bank- och medievärlden” svarar hela 30 procent av fransmännen ja. Med hjälp av en rad liknande frågor slår Fondapol fast att mellan 25 och 30 procent av fransmännen har grova fördomar om judar.
Tre grupper sticker ut. Bland ”muslimer” uttrycker 50 - 60 procent fördomar mot judar. Bland ”högerextrema väljare”, Marine Le Pens underlag, har hälften grova antisemitiska föreställningar. Hos Jean-Luc Mélenchons sympatisörer är samma siffra 40 procent.
Att vänsterledaren vägrar demonstrera på söndag är kanske bäst för alla. Hur Marine Le Pen tas emot återstår att se. När hon deltog i en manifestation efter mordet på förintelseöverlevaren Mireille Knoll 2018 blev hon utbuad och fick avbryta sin medverkan.
Några dagar före söndagens demonstration diskuterar Frankrikes övriga politiska rörelser om man ska bilda någon slags ”republikansk kedja” under själva promenaden, där extremhögerns representanter inte får delta.
På söndag är tanken att Frankrike ska visa enad front mot vågen av judehat som sköljer över landet. Det ser snarare ut att bli en politisk brottningsmatch.