Frågor och svar om Aftonbladets rapportering om kriget mellan Israel och Hamas
Aftonbladet får många frågor om hur vi rapporterar om det pågående kriget mellan Israel och Hamas.
Här svarar vi på några av de vanligaste.
1. Hur vet ni att uppgifter som sprids stämmer?
- Aftonbladet arbetar med en rad olika källor och använder oss av upparbetade metoder för att så långt som möjligt försöka verifiera uppgifter. Vi citerar internationella nyhetsbyråer som har liknande arbetssätt och har även egna medarbetare på plats. Vi försöker vara tydliga med varifrån informationen kommer, är det från våra egna medarbetare, andra källor - eller om de är obekräftade. Det också viktigt att komma ihåg att under pågående nyhetshändelser kan bilden av en händelse svänga snabbt.
2. Är det svårt att rapportera opartiskt om konflikten?
- Rapportering kring konflikter av denna karaktär kan vara utmanande. Vi strävar efter att upprätthålla en balanserad och opartisk rapportering och förmedla båda sidor. Samtidigt är inte journalistikens uppdrag att bara referera till vad de olika sidorna säger eller gör, vi ska försöka landa så nära sanningen som möjligt. Men precis som i allt annat vi gör är det publiken vi jobbar för, ingen annan.
3. Varför citerar ni Hamas, de är ju terroriststämplade?
- Det är viktigt att ge en mångsidig bild av konflikten och därför inkluderar vår rapportering ibland uttalanden från alla involverade parter, inklusive terrororganisationen Hamas. Dock är vi tydliga med att redogöra för den internationella klassificeringen av Hamas som en terroristorganisation. Vi medier måste i alla krigsituationer och konfliktzoner förhålla oss till uppgifter från de inblandade, och därmed förhålla oss till att de har egna intressen i att sprida dem.
4. Är det inte mycket desinformation?
- Att hantera desinformation har numera blivit en central del av vårt journalistiska uppdrag. Man ska komma ihåg att konflikten mellan Israel och Hamas utförs mellan aktörer som är eller i alla fall är understödda av aktörer med en historia av att bedriva informationskrig. Då gäller det att vara extra försiktig.
5. Tar Aftonbladet ställning i konflikten?
- Nej. Aftonbladet tar inte ställning i konflikten och på nyhetsplats tar Aftonbladet aldrig ställning. Däremot har vi på Aftonbladet (som alla andra tidningar) en rad utrymmen där enskilda skribenter tar ställning – som kommenterande texter från våra kolumnister, debattartiklar på debattsidan, kulturartiklar och på Aftonbladets ledarsida (som beskriver sig som oberoende socialdemokratisk). Men återigen, nyhetsredaktionen är oberoende och våra enda uppdragsgivare är, precis som med allt annat, vår publik (läs mer här).
6. Hur ser ni till att er personal på plats är säker under sådana farliga omständigheter?
- Säkerheten för våra journalister är av högsta prioritet. Vi har rutiner och säkerhetsprotokoll på plats för att minimera riskerna de utsätts för och vi jobbar tätt med säkerhetsavdelningen och andra aktörer.
7. Varför fokuserar ni ibland mer på ena sidan av konflikten i era rapportering?
- Vi strävar efter att ge en balanserad bild av konflikten. Om det vid vissa tillfällen verkar som att vi fokuserar mer på ena sidan, beror det ofta på tillgänglighet. Just nu är det till exempel inte möjligt att befinna sig i Gaza, medan våra korrespondenter kan resa mer eller mindre fritt i Israel. Med det sagt försöker vi alltid att göra en mångsidig rapportering genom att inkludera olika perspektiv och källor.
8. Varför skriver ni ”kriget mellan Israel och Hamas?” Erkänner inte Aftonbladet den palestinska staten?
- När vi refererar till "kriget mellan Israel och Hamas", är det för att specifikt identifiera konflikten mellan Israels regering och Hamas, som är en terrorstämplad organisation i Palestina. Det var Hamas som utförde terrorattacken den 7 oktober, vilket utlöste det senaste kriget. Israel har å sin sida förklarat krig mot organisationen Hamas, inte mot palestinierna som helhet. Det handlar alltså inte om ett ställningstagande kring erkännandet av Palestina som en stat.
9. Varför skriver ni enbart ordet "krig" och använder inte termer som folkmord/etnisk rensning?
- Terminologin kring konflikter är laddad och vissa definitioner har specifika legala och internationella definitioner. "Krig" är en generell term som används för att beskriva en väpnad konflikt mellan parter, vilket är fallet med konflikten mellan Israel och Hamas. "Folkmord" och "etnisk rensning" är termer som definieras av internationella lagar. För att vi ska använda dem i nyhetsrapporteringen krävs juridiska beslut som fastställs av internationella domstolar eller konsensus i den internationella gemenskapen.
10. Varför redovisar ni uppgifter, till exempel om antal döda, från palestinska hälsovårdsmyndigheten, som är kontrollerad av Hamas?
- De palestinska hälsomyndigheterna har historiskt rapporterat hyfsat tillförlitliga siffror, enligt bland annat WHO. Men det är sant att de i grunden kontrolleras av Hamas. Vi redovisar uppgifter om antalet döda från de palestinska hälsovårdsmyndigheterna för att dessa siffror ofta är de enda tillgängliga och kommer från den organisation som har administrativ kontroll över området. Vi är dock medvetna om att dessa siffror kan ifrågasättas och vi strävar efter att ge kontext och förklara för våra läsare under vilka omständigheter de har samlats in och, om möjligt, korsköra dem med andra tillgängliga uppgifter.