En dag i juli, drack kaffe, läste tidningen

En varningsskylt för extrem brandfara i Kanada.

Det har varit en sommar full av märkliga, klimatrelaterade händelser.

Hur ska den bäst sammanfattas?

Kanske i dagboksform.

En dag i juni. Vaknade, drack kaffe, läste tidningen. Två ”Återställ våtmarker”-aktivister hade kastat rödfärg på skyddsglaset till en Monet-tavla på Nationalmuseum. Propparna gick, från höger till vänster. ”Här går min gräns”, skrev V-ledamoten Karin Rågsjö på Twitter. ”Att ge sig på Monettavlor.”

”Dags att klassa miljöextremisterna ’Återställ våtmarkerna’ som en terroristorganisation”, skrev gruppledaren för SD i Stockholm, Gabriel Kroon.

Tavlan dock oskadd.

 

En dag i juli. Vaknade, drack kaffe, läste tidningen. Kanadas skogsbrandssäsong slår alla tidigare rekord i landet. Den totala ytan som brunnit är lika stor som Götaland och överstiger nu något år som någonsin registrerats – och då återstår tre månader av skogsbrandsäsongen.

En ny dansk studie menar att de havsströmmar, som Golfströmmen är en del av, kan nå en tipping point kring 2050. I absolut värsta fall kan det ske redan om ett par år. Studien är en av flera som pekar i den här riktningen.

 

En dag i augusti. Fler än 100 personer mister livet när en förödande skogsbrand sveper över ön Maui i Hawaii. Siffran över dödsoffer fortsätter stiga. Hawaii har genom årtiondena gradvis blivit allt torrare – 90 procent av delstaten får mindre regn än för 100 år sedan. När bränderna börjar är torkan ovanligt kraftfull.

Många hem, fordon och byggnader totalförstördes i bränderna i Hawaii.

En dag i augusti. Tar nattåget till Berlin. Omväxlande sol och skurar. Hotellpersonalen säger att vädret inte kan bestämma sig. Men kanske är det så att vädret redan har bestämt sig. Allt mer forskning pekar mot att den accelererande uppvärmningen av Arktis påverkar jetströmmen, som saktar in och börjar svänga allt djupare. Då blir hög- och lågtryck kvar under längre tid på samma plats, och förstärker extrem värme eller nederbörd. Det skulle kunna förklara att det bildats så kallade värmekupoler, ”heat domes”, över USA, södra Europa och Asien.

Ändå kan det regna i Berlin, konstaterar jag. Ändå kan sommaren vara kallare än vad vi vant oss i, i Sverige. Dessa saker kan ske parallellt, precis som två tankar kan hållas i huvudet samtidigt.

I Sverige har det varit kyligt och blött.

En dag i augusti. Juli visar sig bli den varmaste uppmätta julimånad någonsin. I 36 dagar under sommaren ligger temperaturen över det gamla, genomsnittliga, globala värmerekordet. Havsisens utbredning i Antarktis trålar på rekordlåga nivåer. Forskarna beskriver det som oroväckande. För havstemperaturerna gäller det omvända, de är extremt höga, särskilt i norra Atlanten. Den globala havstemperaturen slår nytt rekord. En ny studie visar hur de utdragna värmeböljorna som har bränt delar av Nordamerika och Europa under juli månad skulle ha varit ”i princip omöjliga” utan klimatförändringarna. Katastrofala översvämningar och plötsliga skyfall drabbar Indien, Pakistan, USA, Frankrike, Tyskland och Japan.

Det förekom extremväder även förr, det är sant. Men det finns en bred vetenskaplig konsensus kring att den globala uppvärmningen, orsakad av människan, ökar vattenångan i atmosfären vilket bidrar till mer kraftfulla stormar, vindar och översvämningar.

 

En dag i augusti. Det slår mig att det snart bara är sex år kvar till 2030, årtalet till vilket vi i princip skulle behöva halvera de globala utsläppen, jämfört med 2010 års nivå. Men i stället verkar det nu som att koldioxidutsläppen kommer att vara 16 procent högre 2030 än de var 2010. Orsaken finns att hitta i fossilbränsle-producenternas planer: Det ska utvinnas 240 procent mer kol, 57 procent mer olja och 71 procent mer gas än vad som är möjligt för att hejda uppvärmningen vid 1,5 grader.

 

En dag i augusti. Någon bränner en koran.

David Ritschard trillar omkull på Allsång på Skansen.

Jimmie Åkesson bär bastkjol.

Linda Skugge säljer porr.

Här finns senaste nytt om klimatet – varje
dag