Högern måste vakna ur drömmen om Nato

Vill ni att Jimmie Åkesson ska styra försvars- och säkerhetspolitiken?

Av: Anders Lindberg

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN

LEDARE

Det var i september. Abdullah Bozkurt, 49, skulle bara gå ut med soporna i Stockholmsförorten Tensta när han såg en ung man sitta på en bänk vid sophuset.

– Sedan kände jag hur han kom i hög fart och sparkade mig bakifrån. Jag snubblade och föll till marken, berättade han för Expressen.

Då dök ytterligare två män upp.

– De började slå mig i ansiktet, på huvudet, mina händer och andra delar av kroppen.

Vilka som ligger bakom vem man inte, men Abdullah Bozkurt är grävande journalist och arbetade tidigare på Turkiets största dagstidning Zaman. Han flydde till Sverige 2016 efter kuppförsöket mot president Recep Tayyip Erdoğan.

Bozkurt kommer knappast att kunna återvända i första taget, Turkiet ligger på plats 154 av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.

"Turkiet är världsledande i att fängsla professionella journalister. Att sitta mer än ett år i fängelse innan rättegång är den nya normen, och långa fängelsestraff är vanliga, i vissa fall så länge som livstids fängelse utan möjlighet till benådning." konstaterar Reportrar utan gränser på sin hemsida.

I onsdags beslutade det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet i Sveriges riksdag att vi ska ha en så kallad "option" på att bilda en försvarsallians med bland andra Turkiet.

Det är en jättedålig idé.

Turkiet har sedan kuppförsöket 2016 utvecklats till en allt mer fascistisk stat. Det är inte bara Abdullah Bozkurt som behöver se sig om över axeln när han ska gå ut med soporna.

Recep Tayyip Erdoğan har utnyttjat pandemin till att ytterligare stärka sin kontroll över makten. Mängder av oppositionspolitiker, journalister och företrädare för etniska minoriteter, främst kurder, sitter i fängelse.

Han har sagt att Frankrikes president Emmanuel Macron borde göra ett "psyktest" efter att Macron lovat slå ner på islamistisk extremism efter det brutala mordet på läraren Samuel Paty.

Turkiet har invaderat Syrien och understöder olika islamistiska grupper i kriget mot kurderna. Och man bedriver en allt mer expansiv politik både i östra medelhavet och i Kaukasus. Regimens armar når långt, även till Sverige.

I inledningen till Natos stadga, från 1949, står att organisationen är "grundad på principerna om demokrati, individuell frihet och rättsstatsprincipen".

Så hur kan Turkiet vara med?

Sedan står, i artikel fem, att en attack på en medlem ska ses som en attack på alla.
Om Sverige skulle utnyttja den "Natooption" som det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet beslutade om och gå med i försvarsalliansen så skulle alltså - enligt stadgan - en attack på Turkiet vara en attack på Sverige.

Vill vi det? Vill Svenska värnpliktiga det?
Jag tror svaret är nej.

Betyder då beslutet i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet att Sverige kommer att gå med i Nato?

Det svaret är också nej.

De borgerliga partierna har utnyttjat sig av Sverigedemokraternas röster för att få majoritet för "Natooptionen". Men SD är nationalister och i grunden mer sympatiskt inställda till Vladimir Putins idé om ett Europa av självständiga stater än internationella försvarsförpliktelser.

SD:s förra försvarspolitiska talesperson, Mikael Jansson, hoppade inför förra valet av partiet, gick med i Alternativ för Sverige och åkte till Moskva för att hålla ett tal där han hyllade Vladimir Putin.

Vill man läsa rysk propaganda är SD:s olika nätmedier en pålitlig källa. Vill Moderaterna verkligen utforma Sveriges säkerhet i detta sällskap?

Det finns många sakliga skäl att behålla Sveriges nuvarande säkerhetspolitiska linje där vi är militärt alliansfria men samarbetar intimt inom norden, EU och med USA. Att inte krypa in under Natos kärnvapenparaply är ett, att bevara vår suveränitet ett annat och att hålla oss nära Finland ett tredje.

Efter över två hundra år av fred krävs goda argument för säkerhetspolitiska lappkast.

Brexit är ett skolboksexempel på att folkomröstningar aldrig går som man tänkt sig

Högerns dröm om Nato handlar numera mest om nostalgi. Om inkörda hjulspår man tutar vidare i även om kartan har ändrats.

Donald Trump har skapat osäkerhet kring om USA verkligen skulle leva upp till sina förpliktelser och han stod på Rysslands sida i världspolitiken. Nu har vi fyra års respit med Joe Biden, men vad händer sen?

Det vore ett misstag att tro att Trumps världsbild försvinner med honom. Hans form av nationalism och isolationism har djupa rötter ända tillbaka till president Andrew Jackson under första delen av 1800-talet.

Traditionen var livaktig ändra fram till andra världskriget och är nu tillbaka igen med full kraft. Europa - och Sverige - kommer därför att behöva ta ett större ansvar för vår egen säkerhet än tidigare. Ett rejält inrikespolitiskt gräl just nu om Nato, som ändå inte leder någonstans, är slöseri med energi.

Men det kanske viktigaste skälet att slänga Natooptionen i papperskorgen är att försvars- och säkerhetspolitiken behöver vara folkligt förankrad.

Jag var själv aktiv på ja-sidan i folkomröstningen om euron. Vi ledde i opinionen när vi började kampanjen men efter stora arbetsinsatser och kopiöst med pengar lyckades vi förlora med 60-40.

En folkomröstning om Nato skulle sannolikt sluta på ungefär samma sätt, särskilt med hela arbetarrörelsen på nej-sidan. Svenska folket brukar vilja vara herrar i eget hus. Brexit är ett skolboksexempel på att folkomröstningar aldrig går som man tänkt sig.

Och vad ska Nato-vännerna göra sen?

Hur skulle omvärlden se på att Sverige har tackat nej? Då lär ju alla de samarbeten vi omsorgsfullt byggt upp idag bli svåra, för att inte säga omöjliga.

Jag kan förstå det inrikespolitiskt attraktiva i att ge Stefan Löfven en näsbränna. Men det är fullständigt ansvarslöst av de borgerliga partierna att vilja bygga framtidens försvars- och säkerhetspolitik på Jimmie Åkessons röster.

Den viktigaste effekten av utspelet är nog att osäkerheten om Sveriges linje ökar. Och att vi därmed blir otryggare.

Det är inrikes utrikespolitik när den är som sämst.

***

Chatta med Anders Lindberg. Chatten öppnar söndag 09:00 men du kan ställa dina frågor redan nu

Laddar Live Upplevelse
Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.