Skippa den snorbilliga tjocktröjan från Temu

Slavarbete, gifter och stulna bankuppgifter

En mobiltelefon som är inne i Temus app.
Temu har slagit igenom på den svenska marknaden.

Kanske är du en av alla svenskar som handlat på Temu? Om inte, så har du säkert sett reklamen för den kinesiska lågprissajten. Den lanserades för svenska användare för ett år sedan och sedan dess har den legat stadigt på topplistan över de mest nedladdade apparna.

Det första man slås av när man går in på Temus hemsida är hur bisarrt billigt allt är. Kostar grejerna inte två kronor styck så är de förmodligen på 95 procents rabatt.

Det låter för bra för att vara sant, och det är det förmodligen också. Bolaget har anklagats för att utnyttja tvångsarbete, använda miljöfarliga kemikalier och läcka användarnas uppgifter.

En rapport från amerikanska kongressen anklagade både Temu och liknande Shein för att misslyckas med att ens ”upprätthålla en fasad av meningsfullt efterföljande” av företagens egna förbud mot produkter tillverkade under tvång.

I rapporten står det också att ”det finns en extremt hög risk att Temus leverantörskedjor kontaminerats av tvångsarbete”. Sajten har inget förbud mot varor tillverkade i Xinjiang, en provins i Kina ökänd för sin behandling av minoriteten uigurer. FN har bland annat larmat om tvångsarbete och ”omskolningsläger” som påminner om koncentrationsläger.

Temus miljöpåverkan är svår att granska. Men tillsammans med Shein har de blivit ansiktet utåt för hyperkonsumtionen – de säljer billiga varor av låg kvalitet, gjorda för att användas några få gånger och sedan slängas. Farliga nivåer av giftiga kemikalier har uppmätts i kläderna och transporterna med flyg leder till stora koldioxidutsläpp.

Temu har också anklagats för att stjäla kundernas person- och bankuppgifter. En 30-åring som Sveriges radio pratat med vittnar om att appen upprepat försökt dra tusen kronor från hennes bankkonto. I USA har företaget stämts för dålig datasäkerhet.

Trots detta fortsätter svenskarna att shoppa billigt skräp på den kinesiska sajten. Och kanske har de fina grejer till låga priser. Men det är alltid någon som får betala för din snorbilliga tjocktröja.

Eftersom det här inte är DN:s ledarsida måste vi också föreslå lite politiska och strukturella lösningar på problemet. Det räcker inte med att peka finger och vädja till individens ansvar för att konsumera hållbart.

EU kan ställa högre krav på importerade varor. Lagstiftning om att förbjuda import av varor tillverkade under slavliknande förhållanden är redan på gång. Man skulle kunna kontrollera kemikalier i kläderna mer regelbundet och införa sanktioner mot företag som inte följer lagarna.

Tänk, snart är det EU-val. Och här har vi en fråga som är relevant för i princip alla medborgare med internetuppkoppling.

Det borde vara öppet mål.

Följ ämnen i artikeln