Mattan ligger utrullad för Kristersson
Konflikten med Turkiet om Nato på väg att lösas
Den röda mattan ligger utrullad för statsminister Ulf Kristersson när han landar i Ankara för mötet med president Erdogan.
Den långa tvisten med Turkiet om den svenska ansökan om Nato-medlemskap kan vara på väg att lösas.
Beslutet om att vinka adjö till den traditionella och mer än sekellånga svenska alliansfriheten var lätt att ta sedan Ryssland inlett sitt storskaliga anfallskrig i Ukraina i februari.
Sedan två partier, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, snabbt ändrat sig fanns plötsligt en stabil majoritet i riksdagen för att ansöka om svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato. Bara Miljö- och Vänsterpartiet, med drygt 12 procent av väljarna bakom sig, var emot.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg talade i översvallande ordalag om de svenska - och finska - ansökningarna och pekade ut länderna som Natos allra närmaste allierade.
Rälsen verkade vara utlagd. Det var bara tuta och köra.
Så var det tills Turkiet började resa invändningar. För att förstå tyngden av dem måste man veta att Nato fattar alla avgörande beslut gemensamt.
Samtliga 30 länder som i dag är medlemmar i Nato måste alltså säga ja för att Sverige, och Finland, ska gå med. Hittills har Ungern och Turkiet inte gjort det. Ungern väntas dock göra det i mitten av december.
Det andra skälet är att Turkiet är en stormakt i Nato. Det är ett till ytan stort land. Det har en av Natos mest omfattande försvarsmakter. Och de har en stor försvarsindustri.
Turkiet gav tidigt besked om att de inte var nöjda med hur Sverige hanterar vissa frågor. Trots åtskilliga försök att blidka irritationen och räta ut frågetecknen har konflikten varit lång och bitvis djup.
Det är därför statsminister Ulf Kristersson (M) är i Ankara för att träffa president Recep Tayyip Erdogan under tisdagen. Avsikten är att bilägga konflikten på ett sätt som gör att Turkiet slutar lägga in veto mot svenskt och finsk Natomedlemskap.
Efter en debattartikel i Aftonbladet signerad Fahretthi Altun, rådgivare i presidentkansliet i Ankara, finns skäl att tro att konflikten är på väg att lösas.
Skälen är tre. Eller kanske till och med fyra.
• ”Historisk möjlighet”. Altun skriver i sin debattartikel att Kristerssons besök hos president Erdogan erbjuder en ”historisk möjlighet” att ”ytterligare stärka våra relationer”.
• Vapenhandel. Som ett av två krav på Sverige skriver presidentrådgivaren att turkisk försvarsindustri inte får särbehandlas negativt.
Så var fallet tidigare. Men redan den tidigare regeringen med Magdalena Andersson (S) i spetsen sade att det var ett passerat kapitel. Turkiet måste behandlas som alla andra länder inom försvarsalliansen Nato när Inspektionen för strategiska produkter, ISP, godkänner eller avslår svensk vapenexport.
Altuns formuleringar antyder dock att han också gärna ser att Sverige köper turkiskt krigsmaterial, exempelvis drönare.
Den här frågan kan alltså betraktas som löst, avklarad och lagd till handlingarna.
• Kampen mot terrorismen. Den inre säkerheten är en stor fråga i Turkiet som anser att omvärlden negligerar, eller åtminstone undervärderar, terrorhoten mot landet. Frågan tas upp i Altuns artikel som det andra av två krav som landet har på de nya Nato-medlemmarna.
I slutet av juni skrev Turkiet, Sverige och Finland under en avsiktsförklaring. Memorandum of understanding, där frågorna där det finns friktion mellan länderna radades upp.
En av dem var kampen mot terrorismen och vikten av den. Den förra regeringen (S) hade dock vissa problem med att övertyga Turkiet om sin ärliga uppfattning i frågan.
Det berodde framför allt på ett avtal med den politiska vilden Amineh Kakabaveh. För att få hennes stöd i omröstningen om ny statsminister efter Stefan Löfven lovade Magdalena Andersson stötta en kurdisk milis och dess politiska gren som Turkiet betraktar som terrorister.
Det har inte underlättat relationerna. Inte heller att företrädare för Vänsterpartiet demonstrerade med PKK-flaggan under Almedalsveckan. PKK är terrorklassat, även i EU. V samarbetade med regeringen i vissa frågor.
Avtalet gällde ända till riksdagsårets slut, 26 september, även om dåvarande utrikesminister Ann Linde felaktigt trodde att det löpte ut när riksdagen stängde för sommaren i juni.
Ovisshet om den svenska inställningen har alltså gällt. Tills den nye utrikesministern Tobias Billström (M) i helgen sade att regeringen tar avstånd från den kurdiska milisen YPG och dess politiska gren PYD.
Med det kan nog även den här punkten strykas från listan.
• Utlämning av brottslingar. I avsiktsförklaringen ordas det ganska mycket om brottslingar som ska utlämnas till Turkiet enligt gällande konventioner. Tyngden i kravet underströks av att president Erdogans tal om en lista på över 70 personer.
Den här punkten saknas i presidentrådgivarens artikel. Kan den därmed betraktas som löst? Sannolikt.
I augusti utvisades i alla händelser en man i 35-årsåldern som påstods stå på listan. En turkisk medborgare som i turkiska Högsta domstolen dömts för flera fall av missbruk av bank- och kreditkort.
Det verkar som om även den här punkten kan läggas till handlingarna.
Knutarna i relationerna med Turkiet är under upplösning och det svenska medlemskapet i Nato på väg att realiseras. Ser det ut som just nu, är bäst att tillägga.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.