Gåtan ingen har svaret på
Om nio dagar ska vi vara med i Nato
Nu går ansträngningarna att bli medlem i Nato in på slutvarvet.
Men osäkerheten har aldrig varit större.
Erdogan håller i taktpinnen och han är inte nöjd. Än.
I månader, för att inte säga halvår, har målet varit att Sverige slutligen ska accepteras som fullvärdig medlem i den västliga försvarsalliansen Nato vid organisationens toppmöte i Litauen.
Det inleds om nio dagar.
Det är bråttom nu. Och in i det sista synnerligen ovisst.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har inte lämnat någon möda osparad för att föra den svenska Natoansökan i mål. Han reste till och med till den ceremoni i Turkiets huvudstad Ankara där Erdogan på nytt svors in som sitt lands president för en månad sedan.
Men bytet blev magert. Det Stoltenberg kom hem med var ett nytt möte i en tjänstemannagrupp. Den hanterar den avsiktsförklaring som ingicks mellan Sverige, Finland och Turkiet för ett år sedan och där turkarnas krav för att släppa in de båda nordiska länderna finns listade.
Mötet kallades för positivt. En bluff. Det som hänt sedan dess är att Ungern påstås inte hinna ratificera Sveriges medlemsavtal förrän i höst. Att den nye turkiske utrikesministern attackerat Sverige på nytt. Och att Erdogan upprepat krav på Sverige krav som inte finns med i avtalet. Och att han kallat den nya svenska terroristlagen för ”tandlös”. Inte en positiv röksignal någonstans.
Efter ett telefonsamtal med president Erdogan förra söndagen kunde Jens Stoltenberg meddela att ett nytt möte ska hållas i Bryssel under den kommande veckan. Denna gång med utrikesministrar, från Sverige Tobias Billström (M), underrättelsechefer och nationella säkerhetsrådgivare.
Fem i tolv ska alltså ett nytt, kanske sista, försök att ro hem det svenska medlemskapet till Natotoppmötet i Vilnius 11–12 juli, göras. En beundransvärd envetenhet..
Men vad talar för att det blir framgångsrikt? Inte mycket måste man tyvärr konstatera.
Regerings- eller statschefer planeras inte närvara. Det betyder att nyckelfiguren själv inte deltar. Recep Tayyip Erdogan kommer inte att vara på plats. Inte heller statsminister Ulf Kristersson (M).
Det är dessutom oklart exakt vad Erdogan vill ha. Sverige kommer inte att rubba på grundläggande fri- och rättigheter som demonstrations- och yttrandefrihet för att han ska bli glad. Den nya terrorlagen, som planerats länge, har en månad på nacken och kan inte utvärderas av varken Erdogan eller någon annan.
Kanske är det fortfarande önskemålet om att Turkiet ska få köpa stridsflygplanet F16 från USA som spökar. Vem vet? Men den frågan ägs av den amerikanska kongressen, inte av Sverige.
I normala fall skulle regeringen få mycket skit om den missar ett viktigt, närmast heligt, mål - att Sverige ska vara med i Nato senast till Natotoppmötet nästa vecka. De, framför allt Tobias Billström, skulle ha betygsatts utifrån det och bedömningen skulle inte varit nådig.
Sverige ansökte om medlemskap i Nato 18 maj förra året, tillsammans med Finland. Skuldra vid skuldra skulle vi överge alliansfriheten. Men Finland blev medlem i april, Sverige är det fortfarande inte.
Men kritiken har hittills uteblivit. Möjligen beror det på att både S och M stod bakom den avsiktsförklaring som Turkiet hela tiden hänvisar till som inte uppfylld. Möjligen beror det på att Erdogan är svår, närmast omöjlig, att förstå. Vad vill karln - egentligen? Ingen tycks veta. Det är en olöst gåta.
En fråga man kan ställa är om brådskan är berättigad. Sverige har en historia av flera hundra år av fungerande alliansfrihet.
Jag skulle svara ja. Läget ändrades radikalt med Rysslands invasion av Ukraina och önskan att skapa en ny säkerhetsordning i Europa likt den under kalla kriget.
Det har förvärrats av Wagnergruppens opposition mot den ryska ledningen. Ryssland visade sig va överraskande svagt. Svag betyder i det här fallet farligare.
Sverige är i dag det enda landet runt Östersjön, utom Ryssland, som inte är medlem i Nato. Det är inte, och kommer inte att vara, en önskesits. Inte för någon i den fria världen.
TRE SPANINGAR
- Spanien tog i går över ordförandeklubban i EU från Sverige. De är ordförande fram till nyår. Det svenska ordförandeskapet får mer ros än ris med ett undantag - platsen för de allra flesta mötena. Konferensstaden Arlandas största attraktion uppges vara en bensinstation. Bättre kan vi faktiskt.
- Sommaren är folkomflyttningens tid i Sverige. Befolkningen ökar med upp till 60 procent i över 200 av landets 290 kommuner. Medan den minskar i framför allt de tre storstadsområdena. Minskningen är särskilt stor, mer än 20 procent, i Storstockholm. Allt enligt statistikmyndigheten SCB.
- Handelsbanken var först. Swedbank följde efter. När hänger de andra storbankerna på? Det handlar om ränta på så kallade transaktionskonton, även kallade lönekonton. Under ett decennium har den varit noll men det höjda ränteläget gör att man nu kan få 0,25 procent - men inte på alla banker.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.