Då klev Sverige ut ur garderoben

Vårt rätta jag avslöjades efter anfallet mot Ukraina

Rysslands storskaliga anfallskrig mot Ukraina, som på fredag inleddes för ett år sedan, förmådde Sverige att sent omsider ta klivet ut ur garderoben.

Precis som en del föräldrar till barn som inte vill berätta om sin sexuella läggning hade omvärlden redan förstått. För länge sedan till och med.

Sverige har alltid hållit på väst. Inte på Sovjetunionen. Inte på Ryssland. Knappast ens på mittemellan.

Vi har, precis som våra nära och kära redan räknat ut, hela tiden hållit på väst. Men vi talade inte om det för någon eftersom vi tydligen tyckte att det var lite jobbigt. Utåt var vi ju först neutrala. Sedan alliansfria.

Men efter den nya ryska invasionen av Ukraina klev vi ut ur garderoben. Visade vårt äkta jag efter flera hundra år.

 

Efter en debatt i riksdagen tog regeringen den 16 maj förra året beslutet att ansöka om medlemskap i Nato. Två dagar senare lämnades ansökan in.

Den 5 juli undertecknar alla Nato-länder Sveriges, och vår medsökande Finlands, anslutningsprotokoll. Sedan dess har det godkänts av parlament i 28 av Natos 30 medlemsländer. Ungern och Turkiet återstår.

Det verkade alltså gå blixtsnabbt att kliva ur garderoben och etablera sig i den nya vänkretsen. Den alliansfrihet som nästan varit en del av folksjälen försvann innan man visste ordet av.

Före invasionen var fyra av åtta partier för ett Natomedlemskap. Efter var det sex av åtta. S och SD hade ändrat sig. Två partier fortsatte att streta emot, V och MP.

Men gick det så fort? Egentligen. Nja.

Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M) besöker den internationella militärövningen Cold Response 2022 utanför Narvik i nordnorge, mars 2022. Cold Response är en norskledd vinterövning där Nato- och partnerländer deltar.

 

Redan 1992, ett par år efter kalla krigets slut, ändrades den säkerhetspolitiska ramsan från att vi skulle vara alliansfria ”syftande till neutralitet i krig” till ”vi ska kunna vara neutralt i händelse av krig”. Hårfint? Kanske. Men inte för UD-nördarna.

Två år senare gick Sverige med i Natos systerorganisation Partnerskap för fred, PFF, samma år som den bildades. Därefter har samarbetet med den västliga försvarsalliansen byggts på i långsam takt. Interoperabilitet, värdlandsavtal, ambassadör vid Nato, trupp under Natoflagg. Det här är en miniversion av den oerhört långa listan på hur Sverige närmat sig Nato steg för steg.

Med ett par undantag har det inte alls gått särskilt snabbt. Det tog trettio år. Undantagen var vår egen ingrodda uppfattning om att vara neutrala. Och Socialdemokraternas omsvängning.

I november 2021 sade dåvarande försvarsministern Peter Hultqvist (S) att han aldrig skulle skulle medverka till att ansöka om medlemskap i Nato. Den 11 april klockan 8.15 ändrade han sig i ett avlyssningssäkert rum utan fönster på Försvarsdepartementet.

Det ryska överfallet på Ukraina tvingade ut Sverige ur garderoben där vi gömde länge gömde oss.

 

Fem saker att hålla koll på i veckan

  1. Hett om öronen
    EU:s utrikesministrar har bråda dagar i denna oroliga tid. Krig, späntlig läge på många håll och kanter och naturkatastrofer. Tobias Billström har bara varit utrikesminister i drygt fyra månader. I morgon deltar han redan i sitt femtielfte möte med sina 26 EU-kolleger.
  2. Kanske besked
    President Vladimir Putin ska enligt Kreml hålla tal om tillståndet i nationen i duman på tisdag. Vad han har för besked att komma med vet man inte men varje ord han säger om kriget i Ukraina och sin syn på Rysslands roll i världen är givetvis högintressanta och, kanske, oroväckande.
  3. Kungliga firanden
    Tronarvingen prinsessan Estelle fyller elva år på onsdag. Samtidigt fortsätter morfar kungen och mormor drottningens resa till landets 21 län med anledning av att det är 50 år sedan kungen besteg tronen och 500 år sedan Gustav Vasa blev kung. Denna vecka: Gävleborg.
  4. Ny chef ny kurs?
    Nye riksbankschefen Erik Thedéen håller tal på onsdag på en konferens på Grand hotel i Stockholm. Han ska tala om ”det ekonomiska läget och aktuell penningpolitik”, två högintressanta ämnen i dessa dagar. Men tvär kursomläggning kan uteslutas, det sysslar inte riksbankschefer med.
  5. Sorglig årsdag
    Ett par dagar efter att Ryssland på allvar rullade in i gränsområdena Luhansk och Donetsk inleddes den ryska, storskaliga invasionen av Ukraina. På fredag, den 24 februari, är det ett år sedan. Men i själva verket inleddes invasionen redan 2014 då Ryssland intog Krimhalvön.

Veckans citat

”Regeringen kommer i första hand att föra en svensk och europeisk utrikespolitik. Där svenska intressen och demokratiska värderingar är kärnan i politiken.”

Tobias Billström, utrikesminister i sin första utrikesdeklaration

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Följ ämnen
Nato