Biden spelar högt – attacken kan leda till storkrig

President Biden spelar högt.

Allt han hittills gjort har gått ut på att förhindra att kriget i Gaza utvecklas till en regional storkonflikt eller värre.

Ändå är det precis vad han riskerar med attacken mot huthirebellerna i Jemen.

Följ ämnen
Gaza

Huthierna är egentligen en obetydlig rebellgrupp utan resurser att skapa oro i omvärlden. Men tack vare att de backas upp av Iran har de sedan kriget i Gaza inleddes kunnat hota sjöfarten i Röda havet genom att utsätta handelsfartygen för beskjutning med horder av raketer och vapenbestyckade drönare.

Handelsleden är en av världens viktigaste och mest trafikerade.

USA och fler andra länder har med sina luftförsvarssystem kunnat skjuta ner en stor del av missilerna men beskjutningen har ändå fått många rederier att omdirigera sina båtar via Sydafrika. En omväg som tar minst en vecka extra och fördyrar transporterna.

Huthirebellernas attacker är ett klart brott mot internationell rätt. De motiverar dem som ett stöd för Hamas mot Israels bombningar av civilbefolkningen i Gaza som så här långt dödat över 20 000 människor och där bara en liten del är milismän från Hamas.

Men i praktiken är det Iran som står bakom attackerna. Iran vars ledare vill utplåna Israel.

Därför är det också mot Iran som den amerikanska svarsattacken i grund och botten riktar sig.

Tajmingen kan bero på att Iran häromdagen bordade och beslagtog ett tankerfartyg tillhörande Marshallöarna utanför Omans kust.

Biden vill stämma i bäcken och visa Iran att fortsatta attacker mot den internationella sjöfarten kommer att besvaras hårt.


Samtidigt innebär attacken en ökad risk för en farlig upptrappning av konflikten.

Sådana varningar har duggat tätt ända sedan Hamas terrordåd den 7 oktober och Israels våldsamma svar. Hittills har dock storkriget uteblivit.

Gruppen Hizbollah i Libanon, även de backade av Iran, har skjutit raketer mot norra Israel men inte i en sådan omfattning att det utvidgat kriget. Israel lönnmord nyligen på en Hamasledare i Beirut var en annan sådan fara för upptrappning men Hizbollah nöjde sig med att attackera en israelisk armébas.

USA placerade redan i början av kriget två hangarfartyg i Mellanöstern som en signal till Iran och andra att inte militärt lägga sig i konflikten mellan Hamas och Israel.

President Joe Biden.


Det finns flera scenarier för vad som kan hända efter USA:s attack mot Jemen.

  • Om USA och fyra allierade länder lyckades slå ut de robotramper, vapendepåer och ledningscentraler som man hävdar att huthierna använt för att beskjuta sjöfarten kan houtiernas attacker minska och problemet bli hanterbart. Huthierna säger att attacken kommer att stå USA dyrt men det är tveksamt hur mycket allvar man kan sätta bakom orden.
  • Om huthierna fortsätter med sina attacker mot sjöfarten innebär det att USA måste följa upp med fler anfall mot deras baser. Det kan leda till ökade oljepriser och därmed högre energipriser i västvärlden liksom en fördjupad lågkonjunktur. Saudiarabien har under ett långt krig dyrt fått lära sig att det inte räcker med bomber för att slå ut huthiernas förmåga
  • Avgörande blir hur Iran väljer att svara. Ett sannolikt svar är robotattacker mot amerikanska militärbaser i Syrien och Irak. Det har skett tidigare och kommer inte att leda till någon rejäl upptrappning. Om Iran genomför större attacker eller bordar fler fartyg i Persiska Viken kan det leda till att USA känner att man behöver svara.


Det som ger visst hopp är att ingen av parterna i konflikten på allvar är intresserad av ett regionalt storkrig. Iran inser att de aldrig kan vinna en direkt konfrontation med USA vilket skulle riskera att bli följden om de ingriper militärt mot Israel.

Kriget i Gaza har redan hållit på i över tre månader och trots alla farhågor har det ännu inte skett någon utvidgning att tala om.

För Joe Biden är attacken mot Jemen riskabel på flera sätt.

I USA har valrörelsen inför presidentvalet i november precis dragit igång. Initialt kan Biden vinna poäng på att visa handlingskraft mot huthirebellerna och Iran. Men när valcirkusen drar igång på allvar i höst vill han att kriget i Gaza ska vara över. Framförallt vill han inte att det ska kablas ut nya bilder på palestinier som lemlästats av israeliska bomber när valkampanjen är som mest intensiv. Tidigare stöttade amerikanerna som helhet Israel. I dag hörs många kritiska röster inte minst inom Bidens eget parti som kräver ett stopp för dödandet. De senaste månaderna har det hållits många demonstrationer i USA till stöd för palestinierna.

Som Israels främsta allierade kommer kritiken att spilla över på USA och Biden.

Något Donald Trump kan dra nytta av.

En robot avfyras mot Jemen under natten mot fredagen från ett krigsfartyg.

Följ ämnen i artikeln