SD vill att ny regering utreder krav för bidrag

Sverigedemokraterna (SD) anser att bara svenska medborgare ska ha rätt till barnbidrag, bostadsbidrag och garantipension.

SD vill att en borgerlig regering utreder en sådan reform.

– Om vi får inflytande över regeringen efter nästa val, vill vi att man snabbt tillsätter en utredning, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson.

I en rapport partiet tagit fram pekar SD ut en rad bidrag och ersättningar som bara svenska medborgare och medborgare i EU/EES-länder boende i Sverige ska kunna få.

Det handlar om barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning på lägsta- och grundnivå, äldreförsörjningsstöd, bostadstillägg för pensionärer, garantipension och garantiersättning i sjuk- och aktivitets­ersättningen.

Enligt Åkesson skulle SD-rapporten kunna fungera som grund för hur en utredning om krav för att få dessa så kallade bosättningsbaserade förmåner ska se ut. Åkesson tillägger dock att han är redo att förhandla och kompromissa om direktiven.

Minskar invandring?

SD pekar i rapporten på att kostnader för ersättningar och bidrag till medborgare från länder utanför EU/EES ökat "enormt" på senare år.

– Det är ett problem, säger Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiske talesperson.

SD:s huvudsyfte med förslaget är att minska Sveriges attraktionskraft på asylinvandrare.

– Många söker sig till Sverige på grund av dessa förmåner, för vi har de mest generösa systemen, säger Jimmie Åkesson.

Ytterligare ett syfte är att uppgradera värdet av ett svenskt medborgarskap och uppmuntra människor till att skaffa sig jobb och lära sig språket.

– Det ska vara ett privilegium för människor som gjort sig förtjänta av svenskt medborgarskap, säger Åkesson.

Medborgarskap ska däremot inte ha betydelse, enligt SD:s förslag, när det gäller bidrag och ersättningar som bygger på att personer arbetat och betalat skatt i Sverige. Till exempel sjukpenning eller arbetslöshetsersättning.

M: Stor samsyn

Även Moderaterna (M) vill utreda krav på att kvalificera sig för bosättningsbaserade förmåner.

SD-förslaget "visar att vi i stort har en samsyn om vissa av de förändringar som behövs. För det första gäller det behovet av en översyn av de förmåner och bidrag som i dag är bosättningsbaserade", kommenterar M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Moderaterna pekar i sitt nya integrationsprogram på behovet av att utreda kvalificeringskrav för flera bidrag.

M nämner i integrationsprogrammet dock inte kravet på medborgarskap, utan vill att nyanlända genom arbete eller permanenta uppehållstillstånd ska kvalificera sig för bosättningsbaserade bidrag och ersättningar.

Liberalerna (L) tar heller inte upp medborgarskap i sin politik utan beskriver att man vill se tydligare regler för kvalificeringen in i välfärdssystemen. Det kan bland annat handla om krav på att delta i SFI-undervisning eller andra arbetsmarknadsinsatser. Robert Hannah, integrationspolitisk talesperson, säger att SD:s förslag kommer att öka segregationen.

– Min åsikt är ganska stark om att det här förslaget inte kommer att minska utanförskapet utan tvärtom öka problemen med parallella samhällen, att människor tar straffjobb och folkbokför sig på andra adresser. Det ökar inte heller drivkrafterna till arbete.

SD-förslaget lämpar samtidigt över kostnaderna på kommunerna i stället när fler söker försörjningsstöd, enligt Hannah.

Kristdemokraterna (KD) meddelar att de analyserar förslaget och dess konsekvenser.

"Ganska kontroversiellt"

Jimmie Åkesson vill inte kalla förslaget ett krav utan ett ingångsvärde för partiet i eventuella förhandlingar längre fram med M och KD.

– Vi får nog ha viss ödmjukhet inför det faktum att det här är saker som kan upplevas som ganska kontroversiella för andra partier. Men vi har våra ingångsvärden klara i en sådan förhandling, säger han.

SD:s förslag presenterades tillsammans med partiets ekonomiska vårmotion. I motionen föreslås att kommunerna ska få en permanent höjning av statsbidraget med tio miljarder kronor årligen, att arbetsgivaravgifterna sänks med tio miljarder och att inkomstskatten sänks så att skatteklyftan mellan lön och pension försvinner. Även det förslaget kostar staten tio miljarder kronor.

SD vill finansiera förslagen bland annat genom att halvera biståndet till 0,5 procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Tidigare har partiet velat se en minskning till 0,7 procent av BNI.