Så blir Sveriges nya EU-avgift – och bidrag till coronafonden
Publicerad 2020-07-21
Sveriges medlemsavgift till EU höjs.
Och de ”sparsamma” länderna fick inte igenom kravet att vägra bidrag i coronastödet.
– Det var nog inte så realistiskt, säger statsvetaren Göran von Sydow.
Efter historiskt långa förhandlingar står det klart att Sveriges EU-avgift ökar med sex miljarder, till 45 miljarder kronor per år. Men procentuellt sett beräknas den bli ungefär samma som under de senaste sju åren.
Att avgiften skulle höjas var väntat i och med Storbritanniens utträde, enligt statsvetaren Göran von Sydow.
– Det betyder ju att en stor nettobetalare har lämnat. Det här hålet behöver fyllas på något sätt, och Sverige är ju en av de rikaste medlemsstaterna, säger Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).
”Svårt att bedöma vad som händer”
Samtidigt är statsminister Stefan Löfven nöjd med att man säkrat ”de största svenska rabatterna någonsin”. Vad den nya avgiften får för konsekvenser för skattebetalarna återstår att se.
– Just nu är ju hela den offentliga ekonomin i väldigt stark förändring på grund av coronapandemin, så det är svårt att bedöma vad som händer i den svenska budgeten, säger Göran von Sydow.
EU:s nya långtidsbudget blir cirka 1 075 miljarder euro för åren 2021–2027. Därtill enades man om en coronafond på 750 miljarder euro där EU-kommissionen gemensamt lånar upp pengar, vilket är ett historiskt beslut.
Sveriges del av upplåningen till coronastödet väntas kosta den svenska statskassan 4-5 miljarder per år, uppger Löfven för TT.
Mest till Italien och Spanien
Det är inte dödstal eller hur hårt sjukvården drabbats av coronapandemin som avgör hur mycket pengar som finns att hämta. Det handlar om ett ekonomiskt stimulanspaket där nationerna får söka medel.
– Hur de här medlen faktiskt ska användas beror på vad medlemsländerna själva väljer att ansöka om. De kommer upp med nationella reformprogram där man berättar vad man skulle vilja satsa på, och så granskas det av EU-kommissionen och godkänns av medlemsstaterna, säger Göran von Sydow.
Olika maxbelopp sätts för olika länder.
– Det ser ut att vara riktat så att hårt drabbade länder i Sydeuropa, som Italien och Spanien, ska kunna få ta de största delarna ur den här fonden. Men även andra länder med svagare ekonomi i Central- och Östeuropa får möjlighet till tillskott, säger statsvetaren Göran von Sydow.
Nederlag för ”de sparsamma”
Sverige har tillsammans med Nederländerna, Österrike, Finland och Danmark kallats för de ”sparsamma” länderna, eftersom de drivit en linje där stödet enbart skulle bestå av lån – inte bidrag.
Nu blir 390 av de 750 miljarderna bidrag. Tidigare låg förslaget på bordet att 500 miljarder skulle bestå av bidrag.
– När Frankrike och Tyskland tillsammans presenterade den här planen, och det dessutom stöttades av de flesta andra medlemsstaterna, då är det svårt att stoppa helt, säger Göran von Sydow.