Löfven: "Bra för Sverige och bra för Europa"

Lars Larsson/TT

Wiktor Nummelin/TT

Klara Stefansson/TT

Publicerad 2020-07-21

Statsminister Stefan Löfven (S) håller pressträff efter uppgörelsen om en EU-budget med stöd till coronadrabbade länder.

Resultatet är bra för Sverige och EU. Det är statsminister Stefan Löfvens (S) eget betyg på förhandlingarna om EU-budget och coronastöd på EU-toppmötet.

– Vi har kunnat säkra rejäla svenska rabatter över hela perioden. Det här är de största svenska rabatterna någonsin, säger han.

Han värjer sig mot kritik om att ha varit med och vattnat ur en skrivning om att länder som vill ha EU-stöd måste leva upp till unionens grundläggande värderingar och rättstatsprinciper.

– Att texter förändras, det är normalt i en förhandling. Det är inte alltid många ord som är det bästa men de nyckelorden som jag hade i mandatet, de finns i överenskommelsen, säger Löfven på en pressträff flera timmar efter många andra EU-ledares dito.

TT: Men varför tror du att Polen och Ungern tycker att det är en så stor framgång med den text som blev till slut jämfört med den som fanns tidigare?

– Man får välja vilka man vill tro på, men det är bara att läsa. Det är ganska enkelt, finns det vi hade i vårt mandat? Ja, det gör det.

Han säger att det har varit väldigt tuffa förhandlingar under fyra dagar och flera nätter.

– Ibland också ett högt tonläge, säger Stefan Löfven.

Löfven beskriver överrenskommelsen som "bra för Sverige och bra för Europa".

Miljö och klimat

Sveriges EU-avgift ökar i pengar, men blir oförändrad i relation till nationalinkomsten, BNI.

Minst 30 procent av EU:s långtidsbudget läggs på miljö- och klimatinriktade åtgärder, 100 miljarder euro mer än under den förra budgetperioden kommer att satsas på budget och klimat, säger Stefan Löfven.

– Hela budgeten ska vara kompatibel med Parisavtalet, fortsätter han.

Löfven säger att Sverige har varit ett av de länder drivit på hårdast för kopplingar mellan EU-medel och respekten för rättsstatens principer.

– Vi ska också komma ihåg att motståndet varit väldigt hårt från vissa länder, säger han.

Den nya mekanismen är ett helt nytt element i EU:s budget, det har inte funnits förut, fortsätter Stefan Löfven.

"Informerar hela tiden"

Både V och M hävdar att man inte fått ta del av en skrivelse som handlar om rättstatens principer och Vänsterpartiet KU-anmäler regeringen på grund av detta.

– Vi informerar hela tiden, i alla frågor, svarar Stefan Löfven och fortsätter:

– Om vi skulle skicka exakt alla papper till Sverige så skulle de inte skapa en klarhet.

Åsa Westlund (S), ordförande i EU-nämnden, bekräftade för TT tidigare under dagen att man hade en muntlig redogörelse om innehållet för EU-nämnden.

Större rabatt

Den nya långtidsbudgeten landar på cirka 1 075 miljarder euro för åren 2021–2027. Det är en god bit mindre än vad EU-kommissionen hade föreslagit på förhand, men betydligt mer än vad Sverige egentligen hade velat se, när den långa budgetprocessen inleddes för drygt två år sedan.

Sverige fick även ge med sig när det gäller bidragen i coronastöden, som regeringen helst hade velat se enbart som lån. Men på fem dagar gick regeringen tillsammans med Nederländerna, Österrike, Danmark och Finland med på att den största delen av coronafondens miljarder, 390 miljarder euro, ska erbjudas som bidrag till drabbade länder utan krav på återbetalning.

Sveriges del av upplåningen till coronastödet väntas kosta den svenska statskassan 4-5 miljarder per år, enligt Löfven.

På plussidan blev det i stället en större rabatt på EU-avgiften än för närvarande, på nästan 11 miljarder kronor om året – 1 069 miljoner euro brutto under perioden 2021-2027.

Den ökande budgeten gör ändå att Sveriges EU-avgift kommer att öka i rena pengar, med ungefär sex miljarder kronor till runt 45 miljarder om året. Som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) beräknas den dock bli ungefär lika stor som de senaste sju åren – drygt 0,8 procent av BNI – vilket riksdagen hade krävt för att kunna godkänna en uppgörelse.