Pourmokhtaris politik gör dieselbilen trendig

Inte bara ett hot för klimatet

Andelen laddbara bilar sjunker när den istället borde stiga. Och nya bensin- eller dieselbilar kommer att fortsätta att släppa ut växthusgaser i minst 15 år till.

Nästan 52 procent av de nya bilar som rullade ut på svenska vägar förra månaden var laddbara, rena elbilar eller laddhybrider. Det låter kanske imponerande, men sanningen är att det är ett steg tillbaka sedan förra året. Då stod de laddbara bilarna för lite mer än 54 procent av registreringarna.

Från företag som handlar med begagnade bilar kommer dessutom rapporter om att det är bensin och dieselbilar folk frågar efter. Elbilar är inte lika hett längre.

Små förändringar, men de går åt fel håll. Det ser ut som om omställningen på svenska vägar kommit av sig. Och de bensin- och dieselbilar som säljs nu kommer att fortsätta att släppa ut koldioxid i minst 15 år till.

Borde bekymra ministern

Det borde bekymra regering och inte minst klimatminister Romina Pourmokhtari. Just elbilar är ju hennes ständiga svar på frågor om hur utsläppen från trafiken så småningom ska minska.

Det borde också bekymra bilindustrin, i alla fall personbilstillverkaren Volvo. Företagets planer säger att hälften av alla sålda bilar ska drivas med el redan nästa år. Och fossilbilarna ska vara helt borta ur sortimentet år 2030.

Ingen kan dock vara speciellt förvånad. Om intresset för elbilar blir svalare i Sverige är det resultatet av politiska beslut.

Dyrt att smutsa ner

En stor del av klimatpolitiken handlar om ekonomiska styrmedel. Det ska vara dyrt och kanske lite svårt att smutsa ner. Men enkelt och billigt att inte göra det. Reduktionsplikt är ett krångligt ord, men principen är enkel. Genom att ställa krav på sänkta utsläpp tvingades industrin satsa på dyrare biobränslen. På det sättet blev fossilbilarna en smula renare och elbilarna ganska mycket mer lockande.

Det fanns en plan som både bilköpare och industrin kunde förhålla sig till. Nu har allt slängts i papperskorgen. Det är klart att människor tittar lite extra på bensin- eller dieselbilar när det är billigare på macken.

Regeringen har fortfarande mål för hur Sverige ska minska utsläppen, men ingen politik för att nå dit. I sin rapport som kom idag konstaterar klimatpolitiska rådet att det just nu satsas mer pengar på åtgärder som ökar utsläppen än på sådant som sänker dem. Det påverkar inte bara klimatet.

Ändrade förutsättningar

Bilindustrin håller som sagt på att ställa om. Det utvecklas nya modeller och byggs nya fabriker, inte minst för batterier. Men som till exempel Volvo påpekar i sin strategi, vägvalet bygger på förväntningar om lagstiftning.

Så är det förstås också för andra industrier. Omställningen i stålindustrin drivs till exempel på av handeln med utsläppsrätter. Och företagsledare brukar efterlysa tuffa krav. Men framför allt vill de ha fasta spelregler.

Just därför är utvecklingen av bilförsäljningen så oroande. När regeringen valde att sänka reduktionsplikten för att uppfylla löftet om billigare diesel kastade man samtidigt om spelreglerna för både bilköpare och industrin. Och kan det hända på ett område kan det förstås hända på fler.

Den osäkerhet regeringen sprider är inte bara ett hot mot klimatet. Det är också ett hot mot framtidstron och framtidens jobb.