Kött och charter – svenska synder
Även om var tredje svensk känner klimatångest bränner vi olja som aldrig förr. Trots att åtta av tio svenskar vill begränsa klimatförändringarna gör vi precis tvärtom. Vi gasar på, de senaste 20 åren har utsläppen orsakade av svensk konsumtion stigit med 17 procent. I dag kommer vi att stå i kön till kassan på Ica för att köpa helgens högrev och hitflugna grönsaker. De ännu bättre lottade äter i stället sin köttbit på Kanarieöarna som är svenskarnas favoritresmål detta höstlov. Vi äter och flyger som om det inte fanns någon morgondag. Det är inte konstigt att vi känner klimatångest.
Förslagen räcker inte
Om en månad börjar klimatmötet i Paris. Där ska världens länder komma överens om hur de ska nå målet om max två graders uppvärmning. I dag kommer FN att presentera hur varje land tänker bidra för att nå det målet. Redan nu vet vi att regeringarnas förslag inte räcker. Rika och fattiga länder har redan börjat bråka om vem som måste minska mest. De fattiga länderna vill nå upp till vårt välstånd och vi vill inte avstå från vare sig köttbiten eller Kanarieöarna.
Varningarna hopar sig
I genomsnitt orsakar en svensk mer än fem gånger så stora utsläpp som en indier, läser vi i DN som presenterar data från Global Carbon Project. En svensk har 60 procent större utsläpp än en kines. Ändå kräver vi att kinesen ska minska sina utsläpp. Det där med rättvisa är svårt, det kommer att visa sig under klimatförhandlingarna där striden mellan fattiga och rika måste avgöras. Sedan är det för sent. Varningarna hopar sig redan, Arktis smälter, haven stiger och extrema väder ökar. Vi måste alla fundera över vilka uppoffringar vi är beredda att göra innan ovädret är över oss.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.