Betygen stiger trots att eleverna blir sämre
När ska amatörernas afton vara slut inom svensk skola?
Fattar ni så bisarrt? Under de år skolan fått läs- och mattelyft, vidareutbildning, förstelärare som ska driva utveckling, utvecklingscoacher, särskilda kurser för begåvade elever, föreläsningsserier för särbegåvade, metoder för effektivisering, och så vidare – har det blivit sämre!
Vi har fått en marknad av privatlärare, extrakurser, läxläsningsföretag – och det enda som stiger är betygen?!
När ska amatörernas afton-eran vara slut inom skolan? När ska skolväsendet flytta tillbaka in i samhällets akademiska sfär där man intresserar sig för vetenskaplig process och vedertagen forskning – från den samhällssfär av kommers och underhållning som lattjo-lajban-pedagogik och kundskola har dragit in skolväsendet i?
Det är lite av modern bras-teve (feel-bad, tyvärr) när Skolverket presenterar PISA-resultaten och #PISA, går rätt upp i topp på plattformen X. Av alla de internationella mätningar på elevers kunskaper som görs är PISA den som ger oss mest information med avseende på det viktigaste: Är nationens skolväsende sunt? Lyckas våra politiker skapa och upprätthålla fungerande infrastruktur och goda incitament för skolan?
Nej, är det korta svaret om man jämför med hur det varit tidigare och hur det är i förhållande till andra länder med liknande omständigheter som våra.
Den vanligtvis jovialiske generaldirektör Peter Fredriksson och undervisningsråd Maria Axelsson verkar omskakade, när de håller pressträff från Skolverket om PISA. Samma med skolminister Lotta Edholm och Johan Pehrson som har sin träff strax efteråt, de tycks nästan rädda? Och Edholm rabblar – mycket måste förändras enligt henne.
Nå, av Sveriges femtonåringar (det är de som gör provet) läser 24 procent på den sämsta nivån; de kan inte läsa en artikel. Det kan man kalla utanförskap i vårt lästunga samhälle och antalet har fördubblats sedan år 2000.
I matematikämnet ligger 27 procent på den lägsta nivån, mot 17 procent 2003, och samtidigt har de duktiga på matematik blivit allt färre.
Folk som inte kan något om skolväsenden älskar att säga olika versioner av ”i sossesverige satsar man på de som inte kan på bekostnad av de duktiga, här ska alla vara lika dåliga” men det är sedan vi allt mindre ger likvärdig utbildning som alla har blivit sämre. Många kan inte ta till sig det enkla faktum som PISA tydliggör: Ett skolväsende lyfter och sjunker i ett stycke – är det dåligt för begåvade från utbildade hem är det ännu värre för de som har det svårast, och är det bra för de som har det svårast är det fantastiskt för de som har det förspänt.
I och för sig, minns det, PISA 2022 är pandemi-PISA. Alla länder har försämrat sina resultat. Det gör inte PISA 2022 mindre intressant, tvärtom, det visar hur vi klarade stresstestet Covid 19. Varför var Sverige i vissa fall mer sårbart, med avseende på hur eleverna tillägnade sig kunskap, trots att vi inte stängde grundskolorna? Jag antar att Skolverket fördjupar sig i det.
Alla parter, på pressträffarna, betonar att invandringen inte kan förklara kräftgång och fall. Jag betonar inte det för att vara politiskt korrekt utan för att vår tids toxiska ursäkt angående kunskapsmätningar som är sämre än de borde vara – är att det är invandrarnas fel. Invandring påverkar men i PISA 2022 har etniskt svenska barns resultat sjunkit lika mycket som kunskaperna hos barn med annat ursprung.
Vid Pisachocken 2012 fanns det andra ursäkter, de som reformerat skolan var arroganta och menade till och med att det dåliga resultatet var ett styrkebesked. Svenska elever var så kreativa och bra på värdefrågor att läsa, skriva och räkna knappt behövdes.
Jag orkar inte höra ursäkter just idag; ökad resultatspridning, mindre likvärdighet, färre livschanser för den enskilde – det kommer att påverka Sverige negativt och kan till och med öka oron i samhället.
