Magnus Ringgren: Islamism ska med religion fördrivas
Sveriges okunskap beror på beröringsskräck
En av få metoder som kan hjälpa mot islamism och rekrytering till olika terrorgrupper är att ungdomar i riskzonen i tid får möta kloka religiösa motargument. Sådana metoder används runtom i Europa, men här tycks imamen Abdal Haqq Kielan i Eskilstuna vara ganska ensam om att praktisera dem. Jan Guillou nämner honom i söndagens krönika i Aftonbladet med en sorgsen suck över denna hans ensamhet.
Kunskapen om islam är usel i Sverige, särskilt hos dess vedersakare. Vi vet knappt hur många moskéer som finns och vilka riktningar inom islam de företräder. Det kan finnas en berättigad motvilja mot myndighetsinblandning från muslimernas sida, men vi bör intressera oss mer för muslimskt liv runt om i landet.
Men det gör vi inte.
Jag tror att det här är tecken på en större beröringsskräck. Religion vill vi inte ha med att göra. Vänstern som vill försvara invandrare mot förtryck och förföljelse ställs inför problemet att behöva försvara en religiöst definierad grupp. Man kan till nöds hantera etnicitet, kön och klass men inte religion eftersom det råder en nästintill fundamentalistisk ateism i breda kretsar, kanske särskilt i vänstern. Och med det starka avståndstagandet följer usel kunskap inte bara om islam utan också om kristendom och judendom.
Om man på allvar erkände religiös tro och tillhörighet – enligt alla internationella konventioner, dem som vi älskar så högt – som en legitim mänsklig rättighet skulle mycket vara vunnet. Om kunskapsnivån höjdes i skolor, medier och förvaltning skulle många missförstånd hävas. Om man kunde begripa att teologiska argument är de bästa i en religiös diskussion skulle goda imamer lättare få samhällets stöd i sin kamp mot terrorn.
Men självklart är kunskapsluckorna störst hos muslimhatarna. En sak bör dock SD observera, och därmed kan väl folkbildningsprocessen börja: romer är inte muslimer.
