Unike guldhjälten – ende som är kvar

Jonas Gustavsson

Josefsson: ”Det troddje jag inte när jag kom”

VÄXJÖ. Trotjänaren Erik Josefsson, 28, är unik i Växjös guldlag.

Han är den ende som är kvar från laget som gick upp i SHL.

– Detta trodde jag inte när jag kom hit, säger han.

Växjö gick upp i SHL 2011. Det är bara fyra år sedan – men ändå finns bara en spelare kvar från laget som gick upp: fjärdecentern Erik Josefsson.

– Jag är unik i klubben och det känns ohyggligt stort, säger Gislavedssonen efter klubbens första guld.

– När jag kom hit för åtta år sedan så trodde jag inte på det här. Nu bubblar man bara inombords, det är obeskrivligt.

Hur var det att spela den avgörande matchen?

– Det var en psykisk nervpers. Detta var ingen vanlig match, det kände man hela dagen där man grubblade och funderade över olika scenarion. Man vet inte om chansen på guld någonsin kommer tillbaka, så jag ville verkligen vinna.

När Josefsson kom till Växjö 2008 spelade laget allsvensk hockey i gamla Växjö Ishall, byggd på 70-talet, och byggde ett lag för att gå upp.

”Fanns möjligheter”

Nu var han med och tog SM-guld i nya Vida Arena, invigd 2011.

– Det är fantastiskt. Vi har jobbat oss uppåt hela tiden. Ifjol var det snöpligt att förlora i semifinalen men redan då kände vi att det fanns möjligheter att gå hela vägen, säger Josefsson.

­– I år lyfte vi en dimension till och alla pusselbitar föll på plats.

Och att guldet slår avancemanget till SHL är det ingen tvekan om.

­– Nä, att vinna SM-guld är det största man kan vara med om i Sverige. Det går inte att jämföra.

– Visst var det en otrolig bedrift när vi gick upp, man har lite samma känsla i magen, men nu har man en guldmedalj och en guldhjälm hemma istället för en tavla som det står ”vi gick upp” på. Det är lite skillnad om man säger så.

Vad är nästa steg för klubben?

– Vi ska inte slå oss för bröstet och tro att vi är för bra. Vi är bäst i Sverige idag, men vi är sugna på att vinna mer. Kolla på Skellefteå, de har varit i fem raka finaler, det är otroligt starkt. Vi är hungriga på mer.

Kan historien ha skrivits bättre än så här?

– Nej, det går faktiskt inte. Varken för mig eller klubben.