Luleås veteran: Det är tragiskt

Uppdaterad 2017-02-15 | Publicerad 2017-02-02

Janne Sandström

Luleå. Att tappa en tvåmålsledning i tredje perioden på hemmaplan gör ont.

Att göra det två gånger i rad är nästan osannolikt.

Att göra det tre gånger i rad…

– …är nästan tragikomiskt, säger Luleås veteran Jan Sandström.

Följ ämnen

Luleå Hockey kämpar med mycket den här säsongen.

Dels med spelet, men framför allt med ett allvarligt tabelläge, vilket sätter sina spår.

Inte minst mentalt.

Laget har inte tagit en trepoängare sedan den 26 december. Vilket är snudd på ofattbart med tanke på hur de senaste hemmamatcherna har sett ut.

När allt tydde på att det skulle bli en artikel om Bill Sweatts hattrick i en och samma period måste det nu handla om ett annat, och mindre roligt, hattrick.

Luleå-tränaren upprörd

Mot både Färjestad och Växjö tappades till synes säkra tvåmålsledningar i sista perioden.

Mot Brynäs hände det igen. Först en ledning på 3–1 och sedan 4–2. Ändå slutade det med förlust på straffar och nya viktiga poäng som gick förlorade.

Efteråt var Luleås tränare Stefan Nilsson upprörd:

– Det är tragiskt att se. Jag blir förbannad rent av att vi inte orkar hålla uppe spelet, trots vårt läge i tabellen.

– Vi har haft två matcher i rad där vi blivit passiva. Vi pratade om att vi skulle gå ut och ge det en ordentlig chans. Sätta press och våga delta. Men vi vågar inte spela helt enkelt. Vi tappar linjerna och ger Brynäs farliga lägen. Det håller inte på den här nivån. Då är det torsk.

Ta mental hjälp

Kan det bli tal om att ta in hjälp utifrån för att lösa upp mentala knutar?

– Vi har killar som jobbar med det individuellt. Vi har inte planerat något större strategiskt drag.

Har du varit med om det här under alla dina år inom hockeyn?

– Det är oväsentligt. Just nu skiter jag fullständigt i det.

Jan Sandström säger att det är en ny situation och att den är frustrerande.

– Jag har mest varit med om att vi varit stabila i sista perioden. Men det är klart att det spelar in att vi tappat en rad ledningar. Det är bara att kolla på målen vi släpper in. Vi har folk på rätt sida, ändå är det någon som lyckas stå fri. Jag vet inte vad jag ska säga.

Hur går ni vidare?

– Vi vänder på varenda liten sten vad som behöver göras för att det inte ska bli så här. Men vi lyckas ändå trassla till det.