Abrahamsson: I går visade Färjestad att man är SM-favoriter

Lika bra att titta framåt redan nu.

Hur bra är egentligen Färjestad?

I dagsläget ser jag ingen hetare kandidat till SM-guldet.

helskärm

Färjestad behövde bara två matcher för att koppla ett järngrepp på den här kvartsfinalen.

Samtidigt som Färjestad är på väg mot en enkel resa i sin kvartsfinal mot ett skadedrabbat Brynäs sviktar de på förhand tyngsta utmanarna.

HV 71 har enorma problem med det mesta och Skellefteås försvarsspel håller definitivt inte någon mästarklass.

Under tiden maler maskinen Färjestad på.

Finalspel känns givet

Det enda lag tabelltvåan inte kan få i en semifinal är HV 71, om nu smålänningarna över huvud taget tar sig dit. Att Färjestad ska förlora fyra matcher mot något av de andra lagen är inte speciellt troligt.

Finalspel känns givet. SM-guld fullt realistiskt.

Men det var långt i från någon guldklass över Färjestads spel i den första perioden i går. Det var långsamt, ofokuserat och snudd på nonchalant.

De tre utvisningarna var också en direkt följd av att Färjestad inte var mentalt förberett. Två armkrokar i offensiv zon och en klantig hög klubba kunde ha blivit ödesdigert.

Vasst power play

Brynäs har ett vasst power play och straffade Färjestad med två mål.

På något sätt kan jag tycka att Färjestad kom billigt undan. De hade lika gärna kunnat förlora på grund av den slappa attityden i första perioden.

Den hyllade förstafemman visade ingenting under första halvan av matchen. I stället var det arbets-hästarna Sjögren, Bastiansen och Holtet som drog i gång laget.

Färjestads styrka är bredden, både på back- och forwardssidan.

Salák inte i toppform

Vidare har de jobbat med ett grundspel hela säsongen som nu sitter allt bättre. Det finns en stabilitet, en struktur och en konsekvens som imponerar. Försvarsspelet i egen zon håller hög klass. Men det finns en tröghet i spelet som kan fälla Färjestad. Den speed och den frenesi i skridskoåkningen som exempelvis AIK och Luleå har saknas.

I Karlstad byggs det av tradition kring stabila tvåvägscentrar, vare sig Wallin, Sjögren eller Bastiansen är några speedkulor. Backsidan är uppbyggd kring defensiva pjäser och det präglar uppspelen som många gånger går för långsamt.

På minussidan finns, förutom trögheten, även att målvakten Alexander Salák inte utstrålar den där riktiga toppformen.

•••

Tills sist kan man inte annat än att tycka lite synd om Brynäs.

Laget tar sig elegant vidare till slutspel men väl där förstör skador så gott som alla möjligheter. Brynäs får de klara sig utan sin givna förstemålvakt (Svedberg), sin mest meriterade center (Nordquist) och sin ledare och lagkapten (Dackell).

Det är som om Färjestad skulle komma till spel utan Salák, Wallin och Christian Berglund.