Leksand mot slutspel – känns sådär i Dif...
Publicerad 2015-01-27
Ros: Formen, fansen och Ryno kan räcka
Ingen sportchef.
15 utgående kontrakt.
Men Leksand har tre saker – stark form, passionerande fans och Johan Ryno.
Det kan ta masarna till det riktiga slutspelet.
Leksand vann ännu en jämn och tät match på tisdagskvällen.
Det var streckmatch mot Djurgården och kampen var intressant sett från flera perspektiv. Exempelvis har Leksand värvat Mattias Guter från Djurgården och även inhandlat ex-djurgårdaren Patrick Cehlin.
Två värvningar som sänkt humöret på de flesta fans av Djurgården. Speciellt när Djurgårdens sportchefer värvat in en fransman i Damien Fleury och omstridde Marcus Nilson istället.
Och som en sista nagel i ögat på Djurgården lyckades Leksand vinna i Tegera – helt rättvist.
Mer effektiva i PP
Leksand var mer effektiva i powerplay, två mål i den spelformen, och hade matchens bästa formation i firma Johan Ryno och Mattias Ritola.
Just Ryno imponerade stort och i en formpoängliga har han gjort flest poäng i SHL tillsammans med Linköpings Jeffrey Taffe. Ryno har ett sätt att hålla i pucken som sticker ut. Han tar på sig en extra tiondel och ger medspelarna lite mer is att röra sig på och den tiondelen gör att motståndaren hamnar lite på hälarna och ur spel.
Det ger ofta vassa målchanser som ofta slutar i jubel.
I mina ögon är Ryno given i Tre Kronor och det är fascinerande att Pär Mårts inte tog ut honom till landskamperna om en vecka. Det är ett bevis på att det är hög klass på Mårts forwards, eller att det är för liten, jobbig och dålig väg över Salbohed från Västerås till Leksand.
Känns sådär, Dif
Det är uppåt i Dalarna.
Men inte i Djurgården.
På de sju senaste matcherna har Djurgården sex förluster och de förändringar som sportchef KG Stoppel gjort – ut med Guter och nej tack till Cehlin och in med Hage, Nilson och Fleury – känns sådär.
Kanske inte så genomtänkt.
Tidigare spelade Djurgården som ett slutspelslag i SHL.
I dag spelar man som ett lag i hockeyallsvenskan.
Nu har man en klubb med två sportchefer i Putte Carlsson och Stoppel, men utan form, där en del fans vänt laget ryggen och med minimalt med pengar att förstärka truppen.
Leksand siktar på slutspel – utan sportchef.
Men med form, passionerade fans och med SHLs bäste spelare i Johan Ryno.