– Jag växte upp med det sovjetiska spelet

Skellefteås nye tränare Hans Wallson i stor intervju

helskärm

SKELLEFTEÅ. Han är en legendar i Kiruna och påbörjade i hemlighet ledarkarriären i gruvstaden.

Nu kliver Hans Wallson in som ny tränare i guldfavoriten Skellefteå – en månad före slutspelet.

– Att det är lite liv och pådrag är inget som stör mig. Jag triggas av att jobba med det här, säger han.

För de flesta är Hans Wallson tränardoldisen som i går tog steget upp till elitserien från Skellefteås J20-lag efter att Anders Forsberg fått sparken.

I Kiruna?

Där har han en legendarstatus.

2009, fyra år efter att spelarkarriären avslutades, fick han sin tröja hissad i Lombiahallen. Något han är ensam om.

”Kiruna är Kiruna”

Det var också i födelsestaden tränarbanan inleddes – i hemlighet.

– Jag jobbade i A-laget i Kiruna i några år medan jag spelade faktiskt. Först var det en liten hemlis att jag var där som tränare, men sedan blev jag mer och mer involverad på ledarsidan, framför allt inom seniorhockeyn, säger Hans Wallson.

Du var alltså en typ av inofficiell tränare?

– Vi smög på och grejade. Kiruna är Kiruna. Det går som inte att förklara, det är ingen som fattar ändå (skratt).

Sedan dess har han stannat inom ishockeyn. Bland annat som ismaskinsförare en kortare period, men främst som tränare.

– Jag har ju varit i grupp och lag hela mitt liv. Jag gjorde militärtjänsten 1983 i Kiruna på jägarskolan, det var som att springa in i en betongvägg vad det gäller gruppdynamik. Sedan dess har jag varit intresserad av att vara i grupper och jobba med utveckling av individer och lag, säger han och fortsätter:

– Sedan älskar jag sporten. För mig är hockey en bollsport och den ska man respektera genom att spela sporten. Jag har svårt för att man ska slå bort en puck och sedan åka allt vad man kan för att ta igen den. Jag vill behålla pucken när man har den i stället. Jag växte upp med det sovjetiska spelet och det har alltid fascinerat mig.

Uppväxten betydde också rivalitet mellan IFK Kiruna och Kiruna AIF och som spelare blev det ett par klassiska derbymatcher i IFK:s tröja på 80-talet innan sammanslagningen. Med det kommer ett gäng historier.

Till exempel:

– Hela staden stannade ju, produktionen på LKAB slutade. Vann exempelvis AIF var halva gruvan och jobbade dagen efter, andra halvan stannade hemma. Det gick inte att gå på jobbet.

– På matcherna kunde domarna få stryk för det fanns inget plexiglas. Det kunde stå någon och sätta ut en arm när domarna kom. Det var många som var avsvimmade där, kan jag säga. Jag spelade aldrig något derby på Matojärvi, men på Lombia har jag spelat derbyn när det varit fullsatt. Det var en helt enorm upplevelse. Hur kul som helst.

Första ispasset

Efter fem år som juniortränare i Skellefteå var planen att 46-åringen skulle flyttas upp till A-laget inför nästa säsong och bilda tränartrio med Stefan Klockare och Bert Robertsson och Lasse Johansson som general manager.

Men då Anders Forsberg fick sparken skedde det redan i går och tidigare i dag gjorde Wallson sitt första ispass som elitserietränare.

Hur är du som ledare?

– Jag jobbar med mycket passion och inlevelse. Ibland kan det vara hårda ord och man tycker inte lika i alla fall frågor, men jag försöker vara ärlig hela tiden och framför allt jobba med ett engagemang. Jag har en enorm respekt för sporten. Och ska man respektera den måste man jobba hårt och vara förberedd. Annars tycker jag att man kan göra något annat.

”Jag är inne i verksamheten”

Vad kommer du ha för roll i båset?

– Tanken är att jag i förlängningen ska coacha forwards och ha ansvar över den offensiva delen. Men tiden får visa var vi hamnar. Jag har fått frågor tusen gånger om vad som händer i slutet av matcherna, om vem som bestämmer då, men det är hypotetiska frågor. Sedan har man alltid en beredskap i ett bås inom ledarstaben. Det är inga konstigheter.

Ni ligger etta i serien med nio omgångar kvar och ses som favoriter till att vinna guld. Hur ser du på läget du kommer in i?

– Jag är inne i verksamheten. Man tänker på ett annat sätt när man är inne i allting. Jag förstår att ni frågar, men är man utifrån tittar man mer på sådana saker. Utifrån ser man det så att man har lyft bort Anders och satt in mig som ersättare efter honom. Jag går ju inte in med någon ambition att jag ska förändra något och att allt hänger på mig. Vi är ett team tillsammans och laget har kommit fruktansvärt långt i den här säsongen redan. För mig gäller det egentligen bara att stötta, pusha och hålla grabbarna på bra humör. Då finns alla möjligheter i världen.