”Klart det varit tufft”

Johansson om farmarligan, sitt skadehelvete och vinnarskallen

helskärm

Skadehelvetet är över – nu är Mikael Johansson bättre än någonsin.

Men det har varit en tuff period där magikern från Arvika haft svårt att acceptera alla fysiska hinder.

– Jag vill alltid vara bäst. Det har varit oerhört frustrerande, säger han.

Efter ett och ett halvt års kämpande mot skadorna är Mikael Johansson tillbaka. Och det med besked – nu spelar 25-åringen sitt livs hockey.

Men för inte alls så länge sedan såg det helt annorlunda ut.

Vi drar tillbaka klockan till september i fjol. Ett par dagar innan NHL-premiären meddelar Montreal Canadiens att Johansson får söka lyckan i AHL.

Det blev början på ett och ett halvt års skadehelvete.

Redan i första perioden av debutmatchen för Hamilton Bulldogs blev Johansson skadad när han sträckte en muskel i höftböjaren. Klubbens läkare övervägde att operera honom direkt, men det blev inget ingrepp för centern som kämpade vidare i farmarligan.

– Sedan dess var det bara problem den säsongen. Det var uppförsbacke direkt, säger han.

Vände hem till Färjestad i januari

I januari vände han hem till Färjestad men skadan fanns kvar där. Johansson kunde inte ta ut skären ordentligt vilket i sin tur gjorde att han felbelastade och fick problem med ryggen.

– Det gick någon vecka, sedan var det i stort sett omöjligt att kliva upp ur sängen vissa dagar. Det var problem varje match och det blev ännu värre efter OS-uppehållet. Sen blev det inte många träningar, det var bara matcher och några timmar på massagebänken vid varje match.

Opererades på två ställen

När säsongen var över lade sig Arvikasonen till slut på operationsbordet. Röntgenbilderna visade att han var tvungen att operera på två ställen i höften och det blev kryckor under sommaren.

Bara en vecka innan laget skulle gå på is kunde han träna för fullt igen. Detta medföljde att han inte hade hängt med i träningen och det blev en haltande start på säsongen.

– Det är klart det har varit tufft och jäkligt frustrerande, jag vill ju ut på isen och göra det jag kan. Jag har haft många möten med tränarna som sagt åt mig att ta det lugnt. Det har varit en svår och tuff tid men jag har fått mycket hjälp av lagkamraterna också.

Vad har tränarna sagt?

– De har peppat på mig och sagt att jag kommer bli bättre, att bara vara lugn och tro på mig själv.

Att Johansson varit frustrerad är något som understryks av Tommy Samuelsson.

– Micke är en sån kille som vill vara bäst hela tiden. Han har haft väldigt svårt att acceptera att han inte har kondis till det, säger FBK-tränaren.

Johansson:

– Precis, den biten har jag vi pratat mycket om. Jag vill inte ut om jag inte bidrar. Jag vill ut och vara bäst och producera, det har varit jäkligt frustrerande.

Är det vinnarskallen?

– Ja. Det får man nog säga, att jag har en stark vinnarskalle. Jag vill ut och göra bra ifrån mig varje match.

I nygammalt sällskap

Vinnarskallen har nu tagit tillbaka Johansson till toppen – i nygammalt sällskap.

Till matchen mot Brynäs den 2 december satte Samuelsson ihop ett gammalt radarpar i Johansson och Pelle Prestberg. De spelade ihop under säsongen 07/08 och var då Färjestads poängmässigt bästa spelare.

Tillsammans med Patrik Lundh har det visat sig bli en har kedjan sedan Brynäsmatchen spelat åtta av nio matcher tillsammans där det har blivit sammanlagt 24 poäng. Johansson är värst med sina fem mål och sju assists.

– Redan vid första träningen så kände vi att det fanns en viss kemi. Vi sa inte så mycket och det gör vi inte nu heller, det kanske är hemligheten, att vi inte snackar så mycket.

”Bättre än på länge”

Är du bättre än någonsin?

– Det var nåt år sedan sist jag var så är bra, men definitivt spelar jag bättre än på länge. Jag hoppas att jag kan hålla det här resten av säsongen.

Då har Färjestad ett giftigt anfallsvapen.

Grovjobbaren Lundh, prickskytten Prestberg – och så magikern från Arvika.

– Ha ha... Jag är ingen magiker, det finns spelare som trixar mer än mig. Jag lever ganska mycket på mitt spelsinne men jag har väl lugnat mig en del med dribblandet tycker jag.