Wennerholm: Visar att SHL-lagen lärt sig

Skellefteå vinner sin andra raka match och krossar Leksand med 6-1 borta.

Men  jag sitter och undrar var Andrew Calof tagit vägen.

Inte en enda poäng hittills av kanadensaren som öst in poäng de två senaste säsongerna.

Bara en av många transatlanter som blivit en besvikelse.

Följ ämnen
Leksands IF

Jag tittar på årets poängliga och ser ett trendbrott även där.

Det har aldrig gått så trögt för SHL:s kanadensare och amerikaner sedan det blev fritt fram för hur många transatlanter som helst inför säsongen 2013-14.

Säsongen innan hade Skellefteås Bud Holloway blivit förste nordamerikan någonsin att vinna SHL:s poängliga.

Nu är det något vi fått vänja oss vid då amerikanarna Derek Ryan (Örebro) och Ryan Lasch (Frölunda) vunnit poängligan de två senaste säsongerna.

Men den här säsongen är det långt från samma dominans.

Tre har dominerat

Den här vintern tror jag trenden bryts.

Så här långt finns det bara tre transatlanter bland de 20 bästa i poängligan och det är Malmös nye back André Benoit, Brynäs Daniel Paille och Rögles Bryan Lerg.

Tre importer som börjat starkt.

Men jag tror att SHL-lagen har blivit bättre på att scouta kanadensare och amerikaner och lärt sig att en meritlista med ett imponerande antal NHL-matcher inte säger allt.

Det har funnits en övertro på transatlanter i många klubbar.

Ja, så mycket att jag skulle vilja påstå att det var den stora anledningen till Modos fall förra säsongen.

Ö-viksklubben hade totalt tio kanadensare och amerikaner i truppen i fjol, även om en del kom och gick. Men ingen levererade och ingen spelade med ett hjärta stort nog att rädda kvar Modo i högsta serien. Det slutade med en trettondeplats och en chockartad kvalförlust mot Leksand.

Den här vintern har antalet transatlanter sjunkit totalt sett, även om jag räknar ihop 26 kanadensare och nitton amerikaner i säsongens SHL.

Men jag tror ingen av dem är tillräckligt bra för att vinna poängligan.

Och jag undrar om inte alla dessa nordamerikaner kostat mer än de smakat. Hur många miljoner har runnit ut från svensk hockey på rostiga, överviktiga otränade "stjärnor" som inte hållit måttet?

Åtskilliga skulle jag vilja säga.

Börjar luta åt gala regeln

Jag börjar luta åt den gamla regeln som bara tillät två nordamerikaner per lag. Det känns som det räcker. Kvalitet slår alltid kvantitet.

Och i vinter tror jag inte på någon amerikan eller kanadensare i toppen på poängligan.

Fram till 2008/09 var det bara svenskar och finländare som hade vunnit SHL:s poängliga sedan starten 1975-76.

Men när sviten bröts var det norrmannen Per-Åge Skröder som vann 2009 och där Mats Zuccarello fixade andra raka norska poängligesegern, efter en succésäsong i Modo som tog honom till ända NHL och New York Rangers.

Nu tror jag det blir finländskt igen - eller att det är dags för en slovak att vinna poängligan för första gången någonsin.

Örebros Libor Hudacek är stekhet just nu och Malmös finländare Ilari Fillpula har alla verktyg för att ta hem segern.

Det blev nya poäng den här SHL-kvällen också - trots att båda var med och förlorade.

Men just nu toppar faktiskt Rögles Sebastian Wännström.

En riktig skräll i bottenlaget Rögle. Men skönt med en svensk i topp som omväxling.

Den här tisdagen kändes resultaten mer ”normala” igen.

Skellefteå vann sin andra raka då de körde över Leksand och vann med 6-1.

Där verkar det slut på måltorkan och Jocke Lindström gjorde två mål efter alla sina stolp- och ribbträffar på sistone. Jocke, som vann SHL:s poängliga 2010-11, verkar ha siktat in sig.

Luleå slog serieledande Malmö med 4-2 och sensationen Karlskrona förlorade sin andra raka efter 1-4 borta mot HV71.

Det blev också första nollpoängaren för tränarduon Johan Tornberg och Lars Ivarsson i Örebro. Och det samma dag som de fick besked att de får ansvaret för resten av säsongen.

I HockeyAllsvenskan bröts också en trend, då Västervik fick storstryk (2-6) borta mot Timrå. Sviten på tio raka segrar tog slut den här kvällen.

Bara ett av många lag som kom tillbaka till verkligheten.