Så gjorde vi Valkompassen 2022

Aftonbladets valkompass är ett samarbete mellan Aftonbladet, Göteborgs universitet och Altinget.

Vi eftersträvar att vara Sveriges mest träffsäkra kompass.

Läs allt om hur det fungerar när du som läsare matchas med partierna i årets kompass.

Om kompassen

Vad är syftet med Valkompassen?

Syftet med Aftonbladets Valkompass är att hjälpa väljare att se vilka politiska partiers åsikter som stämmer bäst överens med ens egna åsikter. Genom att göra valkompassen hoppas vi också att väljare lär sig mer om partiernas politik och att det väcker nyfikenhet om viktiga sakfrågor man annars inte är så insatt i. Förhoppningen är att väljarna lär sig mer om vilka partier som de kan överväga att rösta på.

Hur ska jag använda resultatet från Valkompassen?

Resultatet från Valkompassen är inte en rekommendation att rösta på ett särskilt vis. Det finns saker som kan vara viktiga som Valkompassen inte tar hänsyn till. En del vill till exempel rösta mer efter grundläggande ideologiska principer eller efter förtroende för partiernas företrädare. Eller så tycker man det viktigaste är vad partierna har gjort under den senaste mandatperioden.

Ditt resultat i Aftonbladets Valkompass är information om vilket/vilka partier du troligen ligger närmast i viktiga politiska frågor generellt sett. Passa sedan på att själv lära dig mer om dessa partier för att bli säkrare på ditt partival när du sedan röstar.

Vem har gjort Valkompassen?

Valkompassen är ett samarbete mellan Aftonbladet, Altinget och SOM-institutet vid Göteborgs Universitet.

Hur använder jag Valkompassen?

Du svarar på 30 frågor och matchas sedan mot åtta partier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Hur har de politiska partiernas positioner fastställts?

Partierna har själva svarat på Valkompassens frågor. De har även fått belägga varje svar med hänvisningar till officiellt partimaterial. Utöver detta har en expertgrupp vid SOM-institutet genomfört en oberoende kodning av partiernas positioner i de 30 frågorna.

SOM-institutets roll

SOM-institutet vid Göteborgs universitet har tagit fram frågorna du svarar på i Valkompassen. De har också fastställt partiernas positioner.

Partierna har själva svarat på Valkompassens frågor. De har även fått belägga varje svar med hänvisningar till officiellt partimaterial. En expertgrupp vid Göteborgs universitet under ledning av Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap och forskare vid SOM-institutet, och Felix Andersson, biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet, har sedan gjort en kodning av partiernas positioner helt oberoende av hur partierna själva svarar på frågorna.

Gruppen har gått igenom valmanifest, partiprogram, material på partiernas webbplatser, rapporter och uttalanden från partiernas företrädare i media. Expertgruppens slutsatser jämförs sedan med partiernas egna svar. I en dialog mellan expertgruppen och partierna bestäms sedan partiets position i Valkompassen fråga för fråga. Om partierna och expertgruppen inte kommer överens bestämmer expertgruppen den slutliga placeringen partiet får i Valkompassen.

Altingets roll

Altingets roll i Aftonbladets Valkompass är att bidra med beräkning av resultat och metodisk rådgivning. Altinget har gjort valkompasser sedan 2001 och har gjort valkompasser för bland andra SVT i Sverige, DR och TV2 i Danmark och NTB i Norge. I mer än 20 år har Altinget utvecklat och förbättrat valkompassers algoritm och metod.

Datahantering

Vilka uppgifter finns i Valkompassen?

I Valkompassen finns bara partiernas positioner i de 30 frågorna samt partiernas motivering till sin position i de olika frågorna.

Kan jag svara anonymt på frågorna/sparar ni mina svar?

Alla svarar anonymt på Valkompassen. Inga IP-adresser sparas och de svar du ger kan inte spåras till dig som person. Aftonbladet sparar enbart uppgifter om hur många som har använt Valkompassen för att kunna visa statistik på detta.

Varför viktas inte frågorna i mitt resultat?

Det finns både för- och nackdelar med viktning i Valkompassen. I Aftonbladets Valkompass finns ingen viktning eftersom en sådan riskerar att bli godtyckligt utformad och att det blir svårt att förstå hur matchningen görs. Den som använder Valkompassen kan i stället efteråt själv gå in och jämföra vad de olika partierna tycker i de sakfrågor som man själv anser är viktigast.

Du kan även välja vilka frågeområden/politiska områden som du vill att din matchning ska beräknas på och som du vill se det tvådimensionella politiska landskapet beräknat på. På så sätt kan du se hur ditt avstånd till olika partier förändras om du väljer att visa resultatet enbart för vissa frågeområden – som du kanske tycker är viktigare än andra områden – i stället för att basera det på samtliga 30 sakfrågor.

Matchningen med partier

Aftonbladets Valkompass matchar användarna på två sätt. Dels får du en procentsiffra som visar hur nära partiernas åsikter du ligger sammantaget i de 30 sakfrågorna, dels får du se hur nära du ligger olika partier i ett tvådimensionellt ideologiskt landskap.

Valkompassen består av ett antal sakfrågor som du som läsare tar ställning till. Frågornas svarsalternativ ligger på en skala, från ”Håller inte alls med” till ”Håller fullständigt med”. När du tar ställning till en fråga beräknas avståndet mellan ditt och partiernas svar mellan de fyra olika svarsalternativen.

När du har svarat på frågorna i Valkompassen räknas avstånden mellan dina och partiernas svar för varje påstående ihop. Ju mindre det totala avståndet är mellan dina och partiets svar, desto längre upp på listan kommer partiet att hamna i ditt resultat. Det är det här som avgör vilket parti som står högst upp på resultatsidan. Om du då har placerat dig maximalt långt ifrån ett parti blir din matchning med det partiet noll procent och om du har placerat dig på exakt samma åsikt i samtliga frågor blir den hundra procent.

Hur beräknas avståndspoängen?

Avståndspoängen mellan dig och ett parti kan beräknas på många olika sätt. Vi har valt att använda en femgradig Likert-skala, men döljer sedan det neutrala svarsalternativet. Vi räknar ut resultatet med den så kallade Manhattan-avståndsberäkningen med samma avstånd mellan alla fem grader. Beräkningsmetoden kallas för ”5-minus-1-metoden”.

Resultatet i valkompassen ger väljaren möjlighet att se vilket av partierna som ligger väljaren närmast, men också vem som ligger längst ifrån väljaren.

När alla frågor är besvarade matchas du med alla partier som besvarat testet.

Varför döljs det neutrala värdet?

I tidigare val bjöd Valkompassen på fem möjliga svar, där det gick att svara neutralt – ett värde i mitten av skalan. Det finns flera anledningar till att vi har valt att dölja detta svarsalternativ.

För det första är det inte tydligt varför partier eller väljare väljer att använda detta alternativ. Det neutrala svarsalternativet kan tolkas som både ”ingen åsikt”, ”vet inte”, ”status quo”, ”både/och”, ”varken/eller”, ”mitt emellan”, ”det beror på” eller många andra åsikter som inte alltid ger en rättvis match mellan parti och väljare. Det kan med andra ord finnas flera olika anledningar till att en kandidat eller väljare väljer att använda det neutrala svarsalternativet.

För det andra ger alternativet neutrala svar en större möjlighet för partier att komma närmare väljarnas svar då det minimerar det maximala avståndet till andra svarsalternativ. Detta kan användas strategiskt av partier för att få fler matchningar.

För det tredje, genom att dölja den neutrala svarsmöjligheten, blir respondenterna också uppmanade att luta sig åt något håll och bilda sig en åsikt (directional model).

Varför inte en fyrgradig skala?

Anledningen till att vi inte använder en fyrgradig skala är att avståndet mellan svarsalternativen som skiljer pro-sidan från con-sidan (alltså över mitten) blir lika litet som avståndet mellan de övriga alternativen. Med ett dolt svarsalternativ blir avståndet över mitten dubbelt så stort och på så sätt mer rättvisande.

En fyrastegsskala med samma avstånd mellan alla värden kommer att skapa två problem:

Det kommer för det första att få det att kännas ologiskt att vara lika nära en kandidat som tycker motsatsen, som en kandidat som har samma åsikt, bara starkare. Vi bedömer alltså att det är viktigt att hålla mer med en kandidat som har en åsikt åt ”samma riktning” (directional model) snarare än hur nära man står den personen (proximity model).

För det andra kan det vara en fördel för ett parti att svara strategiskt med svarskategorierna 2 och 3, eftersom de alltid kommer att ligga närmast användarens svar – också med ett värde på andra sidan mitten.

Varför är inte avståndet över mitten ännu större?

Vi hade också kunnat välja att ha ett ännu större avstånd mellan mittenalternativen. Vi kunde ha valt en sjustegs­skala där de tre mittalternativen gömdes.

I denna modell har våra simuleringar visat att de två svarsalternativen på samma sida av mitten kommer så nära varandra att det knappt gör någon skillnad på vilken man använder. Därför är nyttan av att ha fyra valmöjligheter i stället för två mycket liten då nyanserna försvinner.

Och det är just därför vi har valt fyra svarsalternativ i stället för bara två. Med fyra valmöjligheter har kandidaterna möjlighet att uttrycka fler nyanser i sin inställning till ett påstående än med bara två val. Med fyra valmöjligheter kan vi ge en mer exakt matchning mellan användare och kandidat, eftersom antalet svarskombinationer blir betydligt fler. Därför har vi valt en femgradig skala, men med dolt neutralvärde, då vi anser att den ger den bästa fördelningen bland kandidaterna.

Hur beräknas placeringen i det tvådimensionella politiska landskapet?

De 30 frågorna klassificeras i två ideologiska dimensioner. Antingen anses de tillhöra en vänster-högerdimension eller en konservativ-progressivdimension. Frågorna har även klassificerats i sin riktning, det vill säga att vara för ett visst förslag i valkompassen klassificeras alltid som att vara höger, vänster, konservativt eller progressivt. Den fyrgradiga svarsskalan för varje fråga översätts sedan till värdena +2, +1, -1 eller -2. Utifrån medelvärdet i varje dimension placeras sedan användaren och partierna i det politiska landskapet.

Varför matchar jag ett parti bäst i procentmatchningen för sakfrågorna men ligger närmare ett annat parti i det politiska landskapet?

Ibland kan detta uppstå, även om det är ganska ovanligt. De två sätten att redovisa resultaten för dig beräknas på lite olika sätt, även om resultaten oftast blir ganska lika.

Syftet med landskapet är att visa ideologiska dimensioner och placeringarna ska indikera hur partier och användare i allmänhet ställer sig i en viss typ av frågor, vilket är varför medelvärden används. Medelvärden har däremot sina begränsningar där situationer kan dyka upp där olika kombinationer av svar kan ge samma resultat, till exempel så blir medelvärdet av +2 och -2, +1 och -1 desamma, det vill säga 0.

Om du anger väldigt ovanliga eller motstridiga kombinationer av åsikter kan det hända att du hamnar närmare andra partier än de som du matchar bäst med procentuellt. Om du till exempel ger svar till höger och vänster om vartannat kan du hamna ganska nära mitten i landskapet. I sådana lägen rekommenderar vi att kikar närmare på vilka frågor du tycker är viktigast. Undersök resultaten och vad de olika partierna tycker i just dessa frågor för att hitta rätt.

Text: Johan Martinsson (SOM-institutet), Kristoffer Hecquet (Altinget) och Johan Ekman (Aftonbladet)