Sverige älskar aktier mer än barnen
I helgen kom den sensationella nyheten att investmentbolaget Mellby Gård häver försäljningen av skolkoncernen Academedia med 83 000 elever i 330 skolor i Sverige.
Affären var undertecknad och klar men i fredags bad Mellby Gårds VD Johan Andersson ångerfullt att köpet skulle gå tillbaka.
Ägarfamiljen Andersson hade sålt alla sina aktier i skolkoncernen till finansmannen Roger Akelius för 1,7 miljarder kronor. Han blev därmed största ägare med 25 procent av aktierna och i praktiken den som skulle bestämma över bolaget.
Akelius sa i medierna att han ville satsa stort på skolan och slopa utdelningar till aktieägarna. Vinsten skulle investeras i skola och undervisning, inte betalas ut till privata ägare.
Han är för övrigt emot aktieutdelningar i en verksamhet som finansieras med skattepengar.
Dels blir det bara småpengar, säger han när jag talar med honom på telefon. Det räcker inte med att spara på administration och några kronor per skolmåltid för att det ska bli någon vinst att tala om. Man måste klämma ur (”squeeza”) skolan ännu mer för att det ska bli intressanta pengar för en kapitalist.
Och det vill Akelius inte göra.
Han sa dessutom att han tänkte skänka 100 000 lättlästa klassiker till eleverna, ”Anne Franks dagbok” till exempel, och Jack Londons underbara ”Skriet från vildmarken”.
Akelius sa att han skulle satsa så att Sverige hamnar högt i den internationella Pisaundersökningen över kunskaper igen.
Marknaden reagerade omedelbart. Värdet på aktierna tvärsjönk, minus 15 procent i onsdags.
Och detta i ett land som hojtar om hur mycket vi älskar barnen!
Ständigt tjatar politiker och företagare om hur mycket vi bryr oss om de små.
Tidningarna publicerar rankningar som visar hur bra vi är. Ibland är vi det barnvänligaste landet på jorden, ibland det tredje, en gång halkade vi ner till tionde plats, det var hemskt. Hur kan vi vara så långt ner när vi är bäst? Strax kravlade vi oss upp igen.
Malmö ska bli Sveriges barnvänligaste stad, har Malmö sagt.
Norrlands kommuner tävlar om vilken som är barnvänligast. Västerbotten ska bli Sveriges barnvänligaste län, har Västerbotten sagt. De barnvänligaste stadsdelarna i Stockholm är analyserade och presenterade: Gröndal och Tegelhagen-Silverdal.
Vi idisslar FN:s barnkonvention som säger att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som berör barn.
På Mellby Gårds hemsida kan man läsa:
”Alla barn har rätt till utbildning. Alla barn har rätt till att en tro på framtiden. Vi på Mellby Gård vill hjälpa till att förse utsatta barn med trygga, varma och utvecklande sammanhang”.
Därför borde ägarfamiljen Andersson ha jublat när den nye ägaren Akelius ville använda vinstpengarna till barnens utbildning. Det borde ha varit särskilt glädjande eftersom det står på Academedias hemsida:
”Fokus för oss är att utveckla människor och målet är alltid att alla ska lyckas.”
Bolagets ”vision” är enligt samma hemsida:
”Academedia ska leda utvecklingen av framtidens utbildning. För att lyckas med det arbetar vi ständigt för att utveckla våra verksamheter och hela tiden bli bättre.”
Roger Akelius ville inte bara slopa aktieutdelningarna, han sa att de miljarder han redan tjänat ska gå till utbildning. Kan en ägare ha hedervärdare inställning – om vi nu ska ha privatägda skolor?
Men Mellby Gårds VD Johan Andersson ringde till Roger Akelius i fredags och sa att han fått klagomål från aktieägare och Academedias ledning.
– Johan kände det som om han hade lurat sina vänner. Han kände att hans heder försvann när han fick klagomål från aktieägarna, säger Akelius på telefon från Spanien.
(Johan Andersson skickar ett sms till mig från ett flygplan över Atlanten. Han skriver att fick ”signaler från olika håll”, bland annat från ”vissa aktieägare”.)
Roger Akelius hade gjort något som det barnälskande Friskolesverige aldrig hört talas om, något det barnälskande Sverige där våra härliga ungar alltid står i centrum inte brytt sig så särdeles mycket om.
Den nye ägaren tänkte satsa på barnen!
För vi älskar bara en sak mer än barnen.
Aktiekursen.