Därför är notan för vapnen inte betald än
Sverige har nu skänkt vapen för 29,3 miljarder kronor till Ukraina.
Men den verkliga kostnaden har vi fortfarande framför oss.
Det är billigt att ge bort grejer man redan har.
Att köpa nya grejer är däremot väldigt dyrt – och när det gäller vapen tar det dessutom lång tid att få dem.
Det Sverige har gett till Ukraina har hittills inte kostat överdrivet mycket pengar. Vi har i stället betalat i sänkt försvarsförmåga och skickat en stor del av notan på framtiden.
Ett exempel:
I februari i fjol skänkte Sverige bort bland annat stridsvagnar, artilleripjäser och luftvärn värderat till 6,3 miljarder kronor.
Men i extrabudgeten fick försvaret samtidigt bara 729 miljoner kronor, varav 205 miljoner skulle gå till att köpa nya prylar.
Alltså ungefär 3 procent av den bortskänkta summan.
Notan landar i stället under åren som kommer, när vi i Sverige ska lyckas med en kostsam trestegsraket:
- Fortsätta stötta Ukraina.
- Köpa nytt för att ersätta det vi skänkt bort.
- Och inte minst: Faktiskt öka Försvarsmaktens slagkraft.
Det var ju för att vårt försvar var för svagt som riksdagens partier i mars 2022 enades om att gå mot 2 procent av BNP till det militära försvaret. Då hade vi inte skänkt bort mycket alls.
Men en stor del av de extra pengarna kommer nu att behöva gå till att bara lyfta upp försvaret till samma nivå som före februari 2022.
Det som väntar är alltså stora kostnader vi inte tagit än.
Ökningen av försvarsanslagen i årets budget är mycket stor historiskt sett: 27 miljarder kronor.
Men motsvarande hela den ökningen för i år, och mer därtill, skulle alltså behövas bara för att ersätta det vi skänkt bort hittills.
Dessutom är det dyrt att köpa nytt.
Arméstaben varnar för att vissa priser fördubblats – eller ökat ännu mer.
När Norge la en beställning på 54 nya Leopard 2-stridsvagnar förra året gick de på runt 390 miljoner kronor styck.
Bara att ersätta de 10 Leopard 2-stridsvagnar vi skänkt till Ukraina skulle alltså till det priset gå på nästan 4 miljarder kronor – och priset har med stor sannolikhet gått upp sedan dess.
Regeringen ska på torsdag gå fram med en extra ändringsbudget om 9,8 miljarder kronor, men finansministern kunde på en pressträff i dag inte svara på exakt hur mycket av pengarna som faktiskt går till nyanskaffning.
Den nyanskaffning av stridsfordon som regeringen vill finansiera i sitt senaste stödpaket ger en indikation om hur dyrt det kan bli.
Sverige är på väg att beställa ersättningsvagnar för de 50 Stridsfordon 90 vi skänkt till Ukraina. Det blir nybyggda fordon från Hägglunds i Örnsköldsvik, med 35-millimeterskanon, istället för den 40-millimeterskanon som tidigare fordon haft.
Som en del av den produktionsserien kommer 1 miljard kronor i Ukraina-stöd att användas till att bygga runt 10 stycken nya CV 90 till Ukraina – som kan anlända på slagfälten tidigast om två år.
Politikerna och Försvarsmakten framhåller alltid att stödet till Ukraina är viktigt för svensk säkerhet.
Ryssland får inte vinna kriget.
Svenskarna håller med. 8 av 10 ville i början av året behålla eller utöka Ukraina-stödet, i en mätning från Aftonbladet/Demoskop.
Men Försvarsmaktens befintliga lager var knappast proppfulla innan kriget började, och har sinat sedan dess. När vi fortsätter stötta Ukraina kommer det inte i samma utsträckning vara möjligt att plocka från förråden och skjuta kostnaderna på framtiden.
Sverige är förvisso inte ensamt om det problemet. Hela Europa står i samma läge.
Samtidigt ser 2024 ut att kunna bli ett ödesår på slagfälten i Ukraina.
Europa är rikt. Vi har råd, och en fri kontinent är värd priset. Alla måste bara vara medvetna om att det kommer kosta.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.