Kryptovalutor är ett rop på hjälp
Andreas Cervenka: Fenomenet har redan skapat nervositet
Publicerad 2022-01-10
Under 2022 öppnar Riksbanken ett nytt kontor i Falun. Det ska hantera sedlar och mynt, ni vet sådana där som ingen längre använder. Därmed har Sverige på två år gått från en till tre lagerlokaler för fysiska pengar. Det kan tyckas lika rimligt som att inrätta en nationell depå för VHS-spelare.
Men det är just kontanternas status som de nya videoapparaterna som stressar Riksbanken. Går it-systemen ner står vi där med Apple Pay och fånig uppsyn. Därav behovet av Joakim von Anka-reserver utspridda över landet.
Det här är bara ett exempel på den metamorfos som begreppet pengar genomgår. I helgen fyllde bitcoin tonåring. För unga är kryptovalutor lika självklart som internet. Försök förklara bitcoin för en femtioplussare och vederbörande får ofta något glasartat i blicken. En undersökning av Pew Research nyligen visade att 43 procent av alla män i USA mellan 18 och 29 år investerat i eller använt kryptovalutor. För män över 50 var siffran 7 procent. Många äldre ser bitcoin som ett lika seriöst betalningsmedel som det där frasiga pappret som omsluter en cheeseburgare.
Förra våren, när bitcoin tillfälligt rasade, twittrade ekonomen Carl B Hamilton, 75: “Inte förvånande. Man kan inte skapa någonting ur ingenting. Det är sen gammalt, mycket gammalt”. Han glömde dock en relativt livskraftig uppfinning som brukar kallas för tja...pengar. Sedan resterna av guldmyntfoten avskaffades för femtio år sedan har dollar eller kronor inget inneboende värde. Allt bygger på förtroende.
Ansvarig i Sverige för att upprätthålla detta förtroende är riksbankschefen Stefan Ingves, 68. Han har jämfört bitcoin med frimärken.
“Det finns ingen backning från den statliga sidan utan du gör det på helt egen risk”, varnade han för några år sedan.
Ungefär där reser sig en krypto-fanboy upp och ropar: “Exakt. Älskar’t!”. Att makten över kryptovalutor inte ligger hos staten utgör en stor del av lockelsen. Det är i sin tur sprunget ur en oro för att “boomer”-generationen inte har rattat det finansiella systemet helt optimalt.
När dagens 25-åringar, “zoomers”, slog upp ögonen var var den totala skulden per homo sapiens 110 000 kronor. Nu är den 340 000 kronor. Att bitcoin föddes i samband med finanskrisen är ingen slump.
I veckan kom Goldman Sachs, den globala elitens husbank, med en analys som pekade på bitcoin som en seriös utmanare till guld och att kursen kan nå 100 000 dollar, en dubbling mot dagens nivå.
Bitcoin har många problem, inte minst energiåtgången. Men att grotta ned sig i det är att missa poängen.
Kryptovalutor ska ses som en försäkring mot att allt går åt helvete. Ett tyst rop på hjälp. Unga preppers tejpar inte fast Krugerrand på kroppen, de köper bitcoin.
Om det kommer fungera är en annan fråga.
Men fenomenet har redan skapat nervositet.
Skulle människor börja flytta sina tillgångar från banksystemet till kryptovalutor riskerar världen att sugas ned i ett finansiellt slukhål, varnade Storbritanniens centralbank Bank of England tidigare i år. Kina och åtta andra länder har redan förbjudit bitcoin och fler väntas följa efter. Om det vill sig illa kan nästa stora kris bli ett 2008 på steroider. Då kommer förtroendet för traditionella valutor inte precis att öka hos Generation Z. Om politiker svarar med att sätta stopp för alternativen kan det bli grinigt. “Boomer-pengar” vs “zoomer-pengar”.
Där har ni en av framtidens stora strider.