Dollarn rekorddyr – så blev kronan en skräpvaluta

Dollarn noteras på torsdagen i 11 kronor och 10 öre – den högsta nivån någonsin.

Kronan har även rasat i värde mot andra valutor.

Förklaringen? Svenskarnas enorma lån skrämmer utländska investerare samtidigt som Riksbanken och Riksgälden vräkt ut kronor på marknaden. 

Alla som varit i New York vet att det inte är en billig stad. Men med inflationen handlar det om en helt ny nivå. 

Lyxrestaurangen Carne Mare öppnade i juni 2021 och tog då 72 dollar för en köttbit av den exklusiva sorten Wagyu. Nu är priset 115 dollar, skriver tidningen New York Post, en uppgång med hela 60 procent. För en svensk svider det ännu mer – biffen har gått från 598 kronor till 1 276 kronor – mer än en dubbling. Förklaringen är att dollarn gått från att kosta 8.30 kronor till 11.10 kronor på torsdagen.

Kronan har inte varit så här svag mot dollarn sedan juli 2001 då kursen nådde 11 kronor – ett rekord som nu är utraderat. 

Även mot euron har kronan backat liksom mot det brittiska pundet och danska och norska kronor.

Våra pengar har det senaste året till och med rasat mot ryska rubeln, brasilianska realen och mexikanska peson, inte kända som hårdvalutaländer.

 

Det finns flera förklaringar.

En är att Sverige är ett av världens mest skuldsatta länder, sett till privatpersoner och företag. Bostadsmarknaden är uppblåst och fastighetsbranschen är mycket högt belånad. Utländska investerare som är nervösa över en kommande svensk krasch och vill minska sina risker säljer svenska tillgångar – kronan faller.

Denna nervositet syns på räntan för svenska bostadsobligationer som banker säljer för att finansiera sina bolån. För ett år sedan var skillnaden i ränta mellan dessa papper och svenska statens obligationer mindre än 0,5 procentenheter, nu är den nästan 1,4 procent, en stor rörelse i denna värld där upp och nedgångar brukar mätas i ”punkter” eller hundradels procent. 

Även mot euron har kronan backat liksom mot det brittiska pundet och danska och norska kronor.

Den viktigaste orsaken till kronfallet stavas dock räntan. Att amerikanska Federal Reserve höjt sin ränta betydligt snabbare än många andra centralbanker inklusive Riksbanken har fått dollarn att stärkas. 

Varför då? Jo, högre ränta innebär att placerare får bättre avkastning om de köper amerikanska obligationer. Då säljer de värdepapper i andra valutor och placerar dem i USA. Efterfrågan på dollar ökar, kursen går upp. I går kväll höjde amerikanska Federal Reserve räntan med ytterligare 0,75 procentenheter till 3,25 procent - jämfört med Riksbankens 1,5 procent efter tisdagens höjning. 

Det är också en förklaring till att den svenska kronan varit på tillbakagång en längre tid. Sedan 2014 då Riksbanken började med noll och senare minusränta har kronan förlorat i värde. På tio år har den backat med hela 67 procent mot dollarn och 28 procent mot euron.

Men när inflationen var låg såg Riksbanken inte den svaga kronan som ett problem. Eftersom det blir dyrare att köpa in varor utifrån driver en fladdrig krona upp priserna. 

 

Nu är det tvärtom. Med en skyhög inflation borde kronraset vara en rejäl huvudvärk för Riksbanken. Inte ens den stora räntehöjningen med 1 procentenhet hjälpte – kronan har fortsatt falla. 

Vad gör då Riksbanken, stödköper kronor?

Nej, precis tvärtom. Banken har i stället sålt kronor ända sedan början av 2021. I början av 2022 fördubblades takten till 12 miljarder i månaden, hittills i år handlar det om totalt cirka 100 miljarder. Orsaken är att banken vill bygga upp en större reserv av utländska valutor.

Dessutom meddelade Riksgälden, den myndighet som sköter statens upplåning, nyligen att den skulle sälja kronor för 7 miljarder ”på grund av det osäkra marknadsläget”. 

De internationella investerare som tvekar inför att äga kronor blir nog knappast lugnare av att se hur till och med den svenska staten snabbt försöker bli av med sin egen skräpvaluta.

Men det finns också vinnare på en svag krona – det är extremt gynnsamt för den svenska exportindustrin, framförallt de företag som säljer till USA. Men i det här läget när inflationen och en kommande lågkonjunktur är de överhängande bekymren räcker inte det för att utlösa en börsfest.

 

Någon snabb återhämtning för kronan syns inte på horisonten – tvärtom spår flera experter att den kommer bli ännu mindre värd under 2023. 

Till de svenska hushållens smörgåsbord av problem;  skräckränta, halvkriminella matpriser och elstötsliknande räkningar från energibolagen kan vi alltså lägga en alltmer värdelös valuta. 

2022 ser ut att gå till historien som ett år vi gärna glömmer fort.

Följ ämnen i artikeln