Kriget mot julen är äntligen över

En familj kollar på Kalle Ankas jul. Arkivbild.

Äntligen tycks det bisarra påståendet att julen är hotad vara på väg att tyna bort.

Konkurrensen är förvisso stenhård, men detta trams kan mycket väl vara det töntigaste vår enfaldiga samtid har att erbjuda.

Vissa försök görs i och för sig ännu. De flyger dock inte längre i sociala medier och möts mest av hån.

Ta bara Kristdemokraternas annons på Facebook härom dagen.

Under rubriken ”Julen ska inte avskrivas som vilken högtid som helst” morras det om att vissa, oklart vilka, vill skrota alla högtider.

 

Kommentarsfältet var inte imponerat. ”Skämtar någon här?”. ”Ligger det några heta förslag i riksdagen om att avskaffa julen?”. ”Varifrån kommer enligt Kristdemokraterna hotet mot traditionerna?”.

Att det var just KD som slog till är möjligen ingen tillfällighet.

Klassisk har ju den förre partiledaren Göran Hägglunds idépolitiska utspel från 2009 blivit:

Ett strävsamt ”verklighetens folk” som arbetar och betalar skatt tyranniseras av en radikal elit i Stockholms innerstad som tillbringar dagarna med att sniffa kokain, idka analsex och hylla militanta vänsterledare i Venezuela.

 

Det är en retorik som påminner om kriget mot julen. Hyggliga människors värderingar utmanas av en diffus fiende som vill förstöra allt som är heligt och vackert.

Även Göteborgs-Postens ledarsida (tidigare liberal) gjorde häromdagen ett tappert försök.

I texten ”Därför är det fel att byta ut god jul mot god helg” förklarade en skribent att ett ifrågasättande av lucia och andra traditioner ”så smått” har fått fäste i Sverige.

Underlaget för påståendet visade sig, måhända inte alldeles överraskande, vara magert. Det bestod närmare bestämt endast av en ett år gammal artikel i Dagens Nyheter.

Det hindrade inte GP från att slå fast att ”åtminstone delar av kultureliten” är på krigsstigen mot tomten, midsommar och påskkärringar.

Yepp, Göran Hägglunds svammel i ny förpackning.

 

Enligt ledarskribenten har farsoten, som så många andra pandemier, spridit sig. Självaste EU-kommissionen har beslutat att säga god helg i stället för god jul i sin kommunikation, för att vara ”inkluderande”.

Det var ju bara det som saknades. Måste vara de tiotusen tyska läderbögarna som har tvingat fram eländet.

Nu gjorde inte heller GP:s drapa succé. Fnitterattackerna i sociala medier avlöste varandra.

Glåpord drabbade även det twitterkonto som försökte sig på att påstå att Ikea döpt om vår älskade julmust till ”svensk festdryck”.

 

De artigaste svaren innehöll upplysningar om att drycken sedan några år faktiskt heter ”Vintersaga”, för övrigt samma namn som företagets hela julkollektion bär.

De mindre artiga replikerna lämpar sig inte i tryck i en publikation med en ansvarig utgivare som nog helst inte vill tillbringa julen liggandes på en vadderad brits i en cell på Kronobergshäktet.

Annat var det för bara några år sedan!

Ni minns väl stormarna om någon chokladbit som tagits bort från Aladdinasken, scener ur Kalle Ankas jul som klippts bort och tomtar som inte ska ha skägg därför att julklappsutdelaren faktiskt kan vara kvinna?

 

Det går att fnissa åt eländet, men skrattet fastnar i halsen vid en påminnelse om att Åhléns 2016 tvingades ta bort en bild på en liten svart pojke som var Lucia efter en motbjudande hatstorm.

Lustig är inte heller bakgrunden till allt detta trams.

Det har gått 101 år sedan den amerikanske industrimagnaten Henry Ford gav ut en serie pamfletter i vilken han hävdade att julen var hotad och att traditioner snart skulle vara kastade på historiens skräphög.

Enligt Ford var ”den internationella juden” redan i färd med att stjäla julkort från verklighetens folk och värre skulle det bli om inte någon satte stopp.

I årtionde efter årtionde har det låtit så här bland vissa opinionsbildare till höger i USA.

 

Den mest flagranta antisemitismen fungerar inte längre, men det har bara varit att byta ut juden mot muslimen, vänsterradikalen eller storstadsbon och köra på.

Och som så mycket annat amerikanskt gick till slut detta kulturkrig på export till Sverige.

Det är möjligt att vissa politiska partier och ledarskribenter inte vet vad det är för tradition de skriver in sig i och anstränger sig för att hålla vid liv.

Det är möjligt att de endast brinner av iver att få framstå som så löjliga som möjligt.

Hur det nu än ligger till med den saken är det befriande att det inte längre tycks betala sig i form av hurrarop på Facebook och fradgetuggande drev.

 

Låt skiten bara dö ut en gång för alla. Enfald av det här slaget är en förolämpning mot mänskligheten.

God jul.

Följ ämnen i artikeln