Nationalismen ska inte styra vårt samhälle
I samband med uteslutningen av de ”ideologiskt avvikande” figurerna i toppen av ungdomsförbundet uttalade sig Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof om den särskilda fosterlandskänsla som moderpartiet står för:
- Det finns många sorters nationalism, sa han till Expressen. Vår är demokratisk och sund.
Hur man än läser det, blir slutsatsen att de uteslutnas nationalism betraktas som totalitär och sjuk.
Den drastiska beskrivningen av förhållanden som varit kända länge för Jomshof och de andra i partiledningen kom plötsligt, och händelsevis i samband med en hårdnande kamp om makten i partiet.
Jag känner igen mönstret från 70-talet, då jag själv var aktiv i extremvänstern. Inte ett förbannat möte kunde gå utan att någon besserwisser slog fast att den som tyckte lite annorlunda var ”ideologiskt avvikande”, avogt inställd till den rätta läran - och därmed en fiende.
En liknande sekterism florerar dessbättre inom var och en av extremhögerns falanger.
Men visst finns det många sorters nationalister. Hur många som helst. Allt ifrån dem som älskar Sverige av olika skäl (jag själv är en av dem), till dem som anser att alla människor som inte bevisligen är ättlingar till germanska stammar ska kastas ut ur landet eller utrotas på fläcken.
Går man till Nationalencyklopedin så var det enandenationalisterna som för 150 år sedan bidrog till att en rad småstater i Europa slogs ihop till Tyskland och Italien.
Statsnationalismen bygger på att alla medborgare oavsett bakgrund eller etnicitet ska integreras. Frankrike har en lång sådan tradition, invandringslandet USA en nyare (med undantag för slaveriet och dess följder). Befrielsenationalismen ledde till att kolonialländerna slog sig fria från imperialisterna.
Det finns separatistiska nationalister, liberala nationalister och vänsternationalister. Det finns nationaldemokrater, kulturnationalister och nationalsocialister.
De flesta mer eller mindre obskyra grupperingar som i dag kallar sig nationalistiska har sin egen definition av nationalism. Och varje sådan gruppering anser att just deras definition är den ideologiskt korrekta; den enda oförvitligt rätta och allena saliggörande.
Jo, självklart ska Sverige försvaras mot provokationer och angrepp från främmande makt. Men nationalismen som ledstjärna för styrning av samhället är bara bakåtsträvande och omänsklig.
För att tala med Elmer Diktonius, som 1921 ställde saken på sin spets:
”Nationaliteten hos en människa är blott spår av den träck i vilken hon trampat. Rena fötter, människor!”