Personkulten Åkesson – SD:s styrka och svaghet
Inget varar för evigt.
Inte ens Jimmie Åkessons partiledarskap.
Hur ser egentligen SD:s tronföljd ut – när partiet så tydligt är grundat på en personkult?
Aftonbladets My Rohwedder följde med SD-topparna ut i Sverige och försöker besvara en omöjlig fråga.
Slutet av augusti 2023. Jimmie Åkesson står på en liten och blåsig scen på en udde i Sölvesborg, hans hemstad. Han ska hålla sitt sommartal, men med ett tunnare uppställ än tidigare år. Borta är vikingalekarna, hoppborgar och konserter med partiledarens eget band Bedårande barn och partiledarens favoritband Ultima Thule. Mindre pynt men mer makt kan beskriva situationen för SD 2023.
Under sommartalet är det Åkesson ensam på scen. Han beskriver fortfarande partiet som en outsider:
”I ett historiskt perspektiv, om några decennier är jag övertygad om att man kommer att betrakta det vi åstadkommer just nu som en kraftig och effektiv omläggning av Sveriges politik. Men det är klart, det är svårt att se det när vi är mitt uppe i det.
Det är inte illa pinkat för ett utskällt, bespottat, hånat gäng "kusiner från landet" ändå.”
Efter talet är det någon i publiken som ropar - ”hur länge orkar du Jimmie?” Både publiken och Åkesson skrattar lite obekvämt.
Sedan den 7 maj 2005 har Jimmie Åkesson lett Sverigedemokraterna. Det har varit en en omvälvande resa för partiet.
I det här sammanhanget är det en kärleksfullt ställd fråga, och det är ytterst relevant. Det här är ett parti som knappt kan tänka sig en framtid utan Åkesson i spetsen.
Under de snart 20 åren som Åkesson lett partiet, har det gått från ett utspottad extremparti, till maktens kärna - regeringskansliet, Rosenbad. En framgångssaga som många i rörelsen tillskriver just Åkesson.
Jimmie Åkesson själv försöker att inta en något mer ödmjuk inställning till sin position.
– Partiledarens roll är gravt överskattad i det politiska hantverket. Min roll är att vara den som finns med och är uppdaterad och den som ytterst är med och fattar beslut om det behövs. Men oftast behövs det inte, säger Åkesson.
– Just nu är jag här och har inte för avsikt att vara någon annanstans. Jag är nöjd med den situation partiet befinner sig i och jag är fast besluten om att ta det vidare ytterligare någon nivå.
Nu har partiet ögonen på regeringsmakten efter nästa val, men hur framtiden ser ut är svårt att svara på.
Återväxten är minst sagt skral.
Det sista året har varit Sverigedemokraternas mest framgångsrika. I ett år har de varit stödparti till en regering som helt förlitar sig på dem för att få igenom sin politik. Regeringen styr på ett avtal där de största delarna består av SD:s politik. Det går väl sådär, som det brukar efter ett maktskifte. Den politiska verkligheten är hänsynslös när det kommer till att vattna ur och dra mer visionär politik i långbänk.
Men inget av detta behöver SD ta ansvar för. Ett guldläge.
Det är däremot lite känsligt inom partiet att deras utlovade reformer tar tid och inte minst att det inte blivit så billigt att tanka som det lovades under valrörelsen.
Just nu reser Åkesson och partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson runt i Sverige och träffar partimedlemmar. Efter ett år med Tidöavtalet behöver partiledningen se till att medlemmarna håller sig i ledet och står bakom politiken som nu förs.
En oktoberkväll i Skövde. De två toppolitikerna har redan avverkat nästan alla 27 partidistrikten. De gör det här på rutin nu, även om Åkesson påpekar lite trött att han inte hann få nåt kaffe innan det tog slut.
Egentligen är det partisekreterarens uppgift att resa runt i distrikten och fånga upp medlemmarnas åsikter och känslor. Men det är inte Bäckström Johansson som drar den väl tilltagna publiken den här kvällen. Partiet vet att det är Åkesson som är dragplåstret. Väldigt få medlemmar skulle masa sig till ett tomt kommunhus en onsdagskväll i oktober om de inte hade fått träffa Åkesson.
Men det här är inget mer än en artighetsvisit för Åkessons del. Direkt efter sitt anförande går han. Det är en strategi. Det är omöjligt för partisekreteraren att få någon uppmärksamhet om Åkesson är kvar.
Det är inte så att Mattias Bäckström Johansson är oviktig för partiet, tvärtom.
Bäckström Johansson har varit partisekretare i snart ett år. Han har suttit i riksdagen sen 2014, men tillhört partitoppen och över ett decennium. Dessutom är han ena halvan av, vad som bäst skulle kunna beskrivas som något av ett ”SD powercouple”. I somras förlovade han sig med den före detta Riks-profilen Rebecka Fallenkvist.
– För oss i SD är det ett första steg att sitta med i en regering och det skulle ge en handfull statsrådsposter, säger Mattias Bäckström Johansson.
Det, menar Bäckström Johansson, skulle profilera fler SD-politiker på ett naturligt sätt.
– Sverigedemokraterna är antingen ett regeringsparti eller ett regeringsparti. Tidöavtalet är en parentes, fortsätter han.
Precis som de flesta ledande sverigedemokrater skrattar han bort frågan om han skulle vilja bli partiledare.
– Det är den starkaste och viktigaste immateriella tillgången vi har är partiledarskapet och Jimmie, säger Mattias Bäckström Johansson.
Som så många andra politiker genom åren har Bäckström Johansson lyfts upp som nästa generations SD-ledare. Han ser till och med lite ut som Jimmie Åkesson.
Men allt är egentligen ett spel för galleriet. Partiet varken vill eller kan odla fram en tronföljare till Åkesson.
Åkesson är den enande kraften. Hans anhängare beskriver honom som en rockstjärna och för många är han anledningen till att de gått med i partiet. När någon av partiets representanter strular till det är det mest effektiva sättet att få dem att rätta sig i ledet att påminna dem om hur jobbiga deras utspel blir för Åkesson. Ingen vill göra det svårt för Jimmie.
Alla partier som har en stark och profilerad partiledare dras med samma problem. Men för SD finns det också flera mer unika dilemman.
Här är några av dem:
SD:s dilemma med toppstyrdhet
Det är finns inga förutsägbara vägar till toppen, i det här partiet är vänskapsrelationer och total lojalitet enda sättet till toppen. De som styr partiet idag är i stort sett samma personer som för för 18 år sedan när Åkesson blev partiledare. De har sammansvetsats genom utanförskap och utsatthet.
Det är i stort sett omöjligt för kvinnor att ta sig upp i SD
Faktum kvarstår att ingen kvinna har lyckats ta sig upp till en betydelsefull position i partiet.
Det finns inga uppstickare
Ingen vill bli partiledare istället för Åkesson och det finns ingen som vill ha en annan partiledare. Nå ingen är kanske lite hårddraget, men faktum kvarstår att det under Åkessons tid aldrig funnit någon som utmanat hans position.
Nu står partiet inför ett dilemma - de kan inte förlora Åkesson, inte i en så avgörande tid som nu. Om tre år kanske de kan komma att vara ett regeringsparti.
Så partiet har börjat värna honom som en ömtålig fågel.
Det började redan 2014 när Åkesson blev sjukskriven på grund av utbrändhet. Sen dess har partiet slutet upp som en vadderad kokong runt Åkesson och försökt att freda honom från allt som skulle kunna få honom att krascha igen. Under åren har den där kokongen tunnats ut och öppnats upp, men det är en ödesfråga för partiet att Åkesson stannar kvar. Nu är silkeshandskarna på igen.
Åkesson har själv sagt att hade det inte gått så bra i valet hade han förmodligen inte suttit kvar. Så nu fokuserar partiet på att göra allt för att det ska bli så bra som möjligt för Åkesson och att han ska sitta kvar så länge som möjligt.
Vad för slags ledarskap tror du att Sverigedemokraterna behöver i framtiden?
– Det behövs ett ledarskap som är förankrat i partiet och vår ideologi men som också har en lyhördhet och en kompromissådra i sig. Och jag tror att jag har det, säger Jimmie Åkesson.
– Just nu är jag här och har inte för avsikt att vara någon annanstans. Jag är nöjd med den situation partiet befinner sig och jag är fast besluten om att ta det vidare ytterligare någon nivå.
Om ni sitter i en regering efter 2026, vad kommer efter?
– Vår ambition är att vara ett parti som dominerar på samma sätt som sossarna har dominerat hela 1900-talet.
Är du kvar då och är en profilerad politiker?
– Jag hoppas inte jag är kvar hur länge som helst. Nånting annat måste man väl hinna göra också, men jag är kvar ett tag till, så är det, säger Jimmie Åkesson.
Åkesson är Sverigedemokraterna främsta styrka och det är en mycket skör tråd att hänga upp ett helt partis framtid på en enda person.
Tre nämnda tronföljare
1. Henrik Vinge
Vinge har varit en inflytelserik person under många år och var med och förhandlade fram Tidöavtalet. Men sedan maktskitet har han tagit ett steg tillbaka och sedan våren 2023 är han ordförande för den parlamentariska Trygghetsberedningen.
2. Mattias Bäckström Johansson
Nuvarande partisekreterare och varit aktiv sverigedemokrat sedan slutet av 90-talet. Fortfarande okänd hos den breda allmänheten.
3. Linda Lindberg
Lindberg utnämndes till gruppledare för SD i riksdagen under våren 2023 efter att Henrik Vinge lämnat posten. Att det blev just Lindberg beskrivs mer som en slump än en strategi för att lyfta fram henne i partitoppen.