Belgisk kris – nationen delas

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Sex månader utan regering – nu faller viktigaste EU-landet isär

helskärm

Belgien är symbolen för Europas enighet.

Men nu faller landet isär.

Ett halvår efter valet finns fortfarande ingen ny regering.

I juni röstade belgarna fram ett nytt belgiskt parlament. I dag, sex månader senare, finns fortfarande ingen ny regering. Landet leds av en expeditionsministär.

I går träffade den avgående premiärministern, liberalen Guy Verhofstadt, kung Albert. Enligt belgiska medier fick han uppdraget att, i brist på bättre, leda en nödregering.

Misslyckades kapitalt

Att belgarna misslyckats så kapitalt med att bilda en regering beror framför allt på motsättningarna mellan den flamländsktalande norra delen av landet, Flandern. Och det södra, fransktalande Vallonien.

Djup social klyfta

Förutom den språkliga sprickan går en djup ekonomisk och social klyfta mellan regionerna. Det finns de som befarar att den är så djup att Belgien kan upphöra som nation och delas upp i tre delar. Flandern, Vallonien och det tvåspråkiga Bryssel.

Att Belgien och Bryssel är säte för EU:s viktigaste institutioner gör den krisen än mer uppseendeväckande. EU är den yttersta symbolen för Europas strävanden att läka såren efter de förödande världskrigen och efterkrigstidens järnridå.

Men på samma lands territorium utkämpas alltså en strid som står i konflikt med i stort sett alla EU:s grundläggande mål – frihet, säkerhet, rättvisa, utjämning av de sociala och ekonomiska skillnaderna.

Det är uppseendeväckande. Och har redan skadat Belgiens anseende.

– Det är en verkligt allvarlig kris. I internationella organisationer är vi till allmänt åtlöje, sa Bart Somers, ledare för de flamländska liberalerna i går.

EU:s ledare samlas

Men regeringskrisen är inte den enda belgiska halsstarrighet som skadat EU:s anseende den senaste tiden.

I slutet av nästa vecka samlas EU:s ledare till toppmöte. De ska bland annat skriva under det nya fördraget.

Portugiserna, som detta halvår är ordförande i EU, vill att det ska heta Lissabonfördraget. Alltså skulle mötet hållas i Lissabon.

Möten i Bryssel

Belgarna kontrade med att det finns lag på att alla toppmöten ska hållas i Bryssel. Den medger inga undantag, framhöll belgarna.

Lösningen blev att toppmötet inleds i Lissabon och avslutas i Bryssel. Med många onödiga koldioxidutsläpp däremellan.

Ingen lösning finns i sikte i Belgien. Varken självkänslan eller regeringskrisen.