Därför får fem miljonärer mer uppmärksamhet än 500 fattiga

Hundratals migranter som drunknar i Medelhavet är en stor händelse men tyvärr också en återkommande nyhet. Det har hänt många gånger förr.

En ubåt med fem välbeställda män som försvinner vid Titanics vrak är en exceptionell händelse.

Det är en förklaring till skillnaden i uppmärksamhet.

Med någon dags mellanrum inträffar två tragedier till havs.

Omkring 500 migranter drunknar i Medelhavet. Siffran är högst osäker. Det finns inga passagerarlistor för den här typen av resor. Enda sättet att få reda på vilka som var ombord är när anhöriga hör av sig och undrar om deras nära och kära överlevt.

Vi ser inga kroppar. Inga ansikten. De döda är en anonym grupp av människor från Pakistan, Syrien, Afghanistan, Egypten och andra länder. De har alla betalat tiotusentals kronor för drömmen om ett bättre liv i Europa.

Någon dag senare försvinner en specialkonstruerad farkost som tidigare gjort ett antal resor ner till vraket av Titanic, ett som det på sin tid ansågs, osänkbart passagerarfartyg som kolliderade med ett isberg på sin jungfruresa 1912. Ett öde som aldrig upphört att fascinera.

Ombord finns fyra välbärgade, välkända män och tonårssonen till en av dem.

De har alla betalat 2,7 miljoner kronor var för att med ”ubåten” sänkas 4000 meter ner i havet och i skenet av starka strålkastare få en glimt av Titanic.

Båtolyckan på Medelhavet får stor uppmärksamhet i svenska och internationella medier men inte i närheten av det intresse som ägnas farkosten med de fem männen.

Det har resulterat i en debatt i sociala medier om nyhetsvärderingen.

Fem män har försvunnit i den här ubåten vid Titanics vrak i Nordatlanten.

Hollywoodfilm

”Hur mycket uppmärksamhet kan fem personer som försvunnit i en privat ubåt få jämfört med hur mycket flera hundra som försvann i Medelhavet får?, undrar signaturen Rim och Reson, en av alla som haft åsikter på Twitter.

Trots över 40 år som journalist kan jag själv ibland undra över nyhetsvärderingen, exempelvis när kändisar som hamnat i ett tämligen ointressant bråk toppar nyhetssajterna. 

Nyhetsvärdering är varken rättvis, förutsägbar eller konsekvent. Den följer sin helt egna logik. I det aktuella fallet går den åtminstone att förklara.

Som jag påpekade i en kolumn i början av veckan är flykting- och migrantresorna över Medelhavet en ständigt pågående tragedi. På mindre än tio år har minst 20 000 människor drunknat när de usla båtar som människosmugglarnas tillhandahåller kapsejsat. Varje månad inträffar flera olyckor. De flesta blir inte ens en notis. Främsta skälet till att olyckan utanför Grekland fick relativt stor uppmärksamhet var att så många befann sig ombord. Enligt medialogiken är det värre om många dör vid ett enskilt tillfälle än om lika många gör det över några månaders tid.

Att fem kända personer försvinner på 4000 meter djup hör milt uttryckt inte till vanligheterna. Här finns dessutom en dramaturgi i form av att de det finns syre kvar ombord för ett begränsat antal timmar. Klockan tickar. Jag kan redan se Hollywoodfilmen framför mig.

Cirka 500 personer drunknade när en båt med migranter förliste i Medelhavet.

Dödsskjutningar värderas olika

Teoretiskt sett kan de fem fortfarande räddas men alla inser att chanserna är mikroskopiska. Har de flutit upp till ytan kan de inte själva öppna luckan till farkosten för att få luft. Någon måste göra det utifrån. Sitter de fast på botten kommer ingen att hinna rädda dem.

Bara en handfull farkoster i världen kan gå ner till 4 000 meter.

I fallet med den grekiska flyktingbåten fanns inga människor som gick att rädda. De som kunde simma plockades upp direkt. Övriga följde med båten ner i djupet.

Det kan framstå som inhumant och diskriminerande att fem rika offer får mer uppmärksamhet än 500 fattiga. Men det finns ingen absolut korrelation mellan antalet offer och hur stor uppmärksamhet en händelse ges i media.

En dödsskjutning i Stockholm kan ge mer uppmärksamhet än en jordbävning i Iran med 30 000 döda. Det handlar om närhet till händelsen, tillgången till säker information, möjligheten till identifikation, hur vanlig händelsen är, vad det finns för bilder, vad som händer i övrigt. En hel serie av faktorer som sammantaget utgör det vi kallar nyhetsvärdering.

När gängskjutningarna i Sverige började fick varje enskilt fall enorm uppmärksamhet. I dag förbigås många med relativ tystnad. De har blivit så vanliga att nyhetsvärdet minskar.

Nyhetsvärdering är inget svenskt fenomen. Det är något universellt där det finns fria medier.

I går kväll följde jag superseriösa brittiska BBC World. De avbröt sin ordinarie nyhetssändning för att visa en presskonferens om den försvunna ubåten i sin helhet trots att ingen ny information presenterades. Inga andra nyheter fick plats.