Vilka problem löser egentligen Pehrsons stora Sverige-quiz?
Lystring alla som älskar quiz, nu är vi ett steg närmare den ultimata frågesporten om Sverige – regeringens Sverigetest.
Regeringen vill att alla som får uppehållstillstånd i Sverige ska gå en obligatorisk kurs i samhällskunskap och ta ett avslutande test.
Äntligen ska det slås fast hur ”vi gör saker i Sverige”, på riktigt.
Det är många år sedan kulturkriget tog sig in i politiken. Kampen om vad som är rätt och fel och vad som är ”äkta” värderingar har rasat i debatter och i spalter sedan dess. Ett uttryck för kulturkriget som politiken tagit mer till sig än andra är den som handlar om hur vi egentligen gör i Sverige.
Inte för att alla minns det, men 2016 rasade en debatt om handskakning i den svenska politiken. Efter att miljöpartisten Yasri Khan vägrat att ta kvinnor i hand fick han lämna partiet och dåvarande statsminister Stefan Löfven dundrade att ”i Sverige hälsar vi på varandra. Man tar både män och kvinnor i handen”. Att hälsa genom att ta i hand visade sig vara en oförhandlingsbar svensk värdering.
Sedan dess har argumentet så gör vi i Sverige gått varmt, inte minst i debatten kring migration och integration. Gängkriminalitet beskrivs som osvenskt, det samma gäller bidragsbrott eller att slå sina barn.
För den som vill fördjupa sig ytterligare i vad vi gör i Sverige har SD-kvinnor i år en adventskalender där de listar en rad saker som vi gör och inte gör i Sverige. I SD:s Sverige fikar vi till exempel, vi löser konflikter genom samtal inte genom våld och vi köar med gott tålamod. Kanske inte helt revolutionerande åsikter.
När Liberalerna i dag presenterade nästa steg i att införa en obligatorisk samhällskurs och prov för nyanlända var det flera frågor som hängde i luften.
Vad händer om man inte klarar provet? Oklart i nuläget.
Vilka problem ska det lösa? Integrationen är en komplext problem.
Tror Johan Pehrson att man kan ändra någons värderingar genom att låta dem gå en kurs och ta ett prov? Han tror att det i alla fall blir lättare att ändra på dem, så svaret är väl nej på den frågan.
Kursen och provet ska basera sig just på svenska värderingar och också informera personerna som går kursen om hur det svenska samhället är uppbyggt och fungerar. Den ska vara obligatorisk och om man inte går den så ska det finnas möjlighet att dra in personens ekonomiska ersättningar.
I många länder behöver man göra ett prov för att bli, till exempel medborgare. Precis som det som regeringen vill ta fram handlar det om prov som på olika sätt baserar sig på landets oskrivna lagar och värderingar, utöver ren fakta om landet i fråga.
De här proven är inte en helt okontroversiell praktik och de har hånats och kritiserats.
Dels kan proven innehåller frågor som är så svåra och så svårbegripliga att inte ens infödda personer kan svara på dem. Annan kritik har varit att det finns frågor som är så triviala att de omöjligt kan användas för att bedöma om en person har en djupare kunskap om samhället de lever i.
Nu är det fortfarande en hel del kvar innan vi har det nya Sverigetestet i handen. Utredningen som lades fram i dag ska vara klar i februari 2025. Så det finns gott om tid för den som vill börja slipa på sina kunskaper om det svenska samhället.
På pressträffen sa Johan Pehrson till exempel att han tyckte att alla svenskar borde vara uppdaterade hur den svenska grundlagen ser ut. Så där har ni ett lästips inför julhelgen...