Domen mot kvinnan som läckte till kriminella är unik
Domen mot kvinnan som läckte hemlig information till en yrkeskriminell är unik.
För första gången fälls en person för grovt brott mot tystnadsplikten.
Kvinnan, av allt att döma utrustad med en moral avsevärt mycket mer elastisk än en gummisnodd, har enligt Attunda tingsrätt bland annat berättat om beslut om hemlig avlyssning för en gangster som tillhör Turebergsnätverket.
Ett år och nio månaders fängelse, lyder domen.
I samband med att åtalet väcktes beskrev åklagare Per Nichols läckan som en katastrof för rättsväsendet.
Det är ingen överdrift. Det är domstolar som fattar beslut om avlyssning och buggning och en mullvad inne i en tingsrätt kan spoliera utredningar om grövsta tänkbara brottslighet.
Att domstolen finner kriminaliteten ”särskilt farlig” borde inte någon rimlig människa ha invändningar mot.
Kvinnan döms för ett grovt brott mot tystnadsplikt, tre fall av brott mot tystnadsplikt, ett grovt dataintrång och ett dataintrång.
De senare brotten handlar om att hon tog hem sin tjänstedator och lät den kriminelle surfa runt i domstolens inre angelägenheter.
Häpnadsväckande detaljer i en häpnadsväckande utredning som bland annat även innehåller udda påståenden om en väninnas faiblesse för djursex.
Kvinnan medger vissa anklagelser, förnekar andra.
I allt väsentligt är denna dom en framgång för åklagaren, även om tingsrätten friar den åtalade för ett grovt dataintrång och ett brott mot tystnadsplikten.
Om straffet går dock både det ena och det andra att säga.
Åklagare Nichols yrkade på två års fängelse. Domstolen anser att straffvärdet ligger över det, men ger rabatt med hänsyn till att kvinnan med all sannolikhet får sparken i händelse av fällande dom.
Därvidlag följs praxis. Men till saken hör att kvinnan själv har sagt upp sig från Attunda tingsrätt. Det går på goda grunder att fråga sig om hon verkligen ska ha den här reduktionen.
Straffet är även intressant i en annan bemärkelse. Grovt brott mot tystnadsplikten infördes i brottsbalken i samband med en skärpning av maxstraffet för brott mot tystnadsplikten av normalgraden den 1 augusti.
En förändring som ska ses mot bakgrund mot den grova brottslighetens utveckling och för risken av infiltration i myndigheter.
Fyra års fängelse är maxstraffet för den grova varianten. Domstolen landade strax under hälften av det. Men än finns ingen praxis att luta sig mot och hovrätten kommer sannolikt att ta sig en titt på detta ärende.
Sammanfattningsvis har enheten för särskilda utredningar gjort ett gott jobb i detta ärende. Lokalpolisområdet i Sollentuna, som slog larm efter att samtalen i avlyssnade mobiler plötsligt upphörde, ska ha en eloge.
Hur stor skadan är vet vi dock inte. Finns det rent av mord som kommer att förbli ouppklarade på grund av läckan?
Än mindre vet vi hur många ytterligare infiltratörer det finns i rättsväsendet.