Max svarar: ”Vi tar mycket allvarligt på dessa påståenden”
Publicerad 2024-05-04
Max trädplanteringsprojekt skulle bekämpa fattigdomen – men har lett till matbrist och fällda träd.
Nu svarar snabbmatskedjan på Aftonbladets avslöjande.
– Vi tar mycket allvarligt på dessa påståenden och kommer säkerställa att Zeromission, som sålt kolkrediterna till oss, följer upp dessa snarast, säger hållbarhetschefen Kaj Török.
Aftonbladet har under flera dagar sökt Max för en intervju med möjlighet att ställa frågor kring granskningen av det trädplanteringsprojekt i Uganda som snabbmatskedjan stödjer.
Hamburgerkedjan – som i en aktuell tv-reklam lyfter fram sitt eget klimatarbete – har valt att återkomma med en skriftlig kommentar.
”Vi tar mycket allvarligt på dessa påståenden och kommer säkerställa att Zeromission, som sålt kolkrediterna till oss, följer upp dessa snarast”, skriver hållbarhetschefen Kaj Török.
Han betonar att snabbmatskedjans ambition med trädplanteringen är att fånga koldioxid och bidra till lokal utveckling.
”Om uppföljningen visar att det finns missförhållanden så kommer vi att agera kraftfullt.”
Zeromission svarar
Det svenska företaget Zeromission har under flera år sålt kolkrediter från projektet i Uganda till såväl Max som andra svenska slutkunder, däribland fackförbund, restauranger och resebyråer.
Företagets omsättning har mer än fördubblats på fyra år och uppgick i fjol till 73 miljoner kronor.
Företaget väljer att svara skriftligt, sedan den utlovade intervjun på företagets kontor i Gamla stan i Stockholm med kort varsel ställts in.
”Vi har inte fått några som helst signaler på de avvikelser du hänvisar till, annars hade vi agerat direkt”, skriver företagets kommunikationsansvarige Henrik Hydén i ett mejl.
Aftonbladets följdfråga, om man inte känner till den ett och ett halvt år gamla rapport från en etablerad miljöorganisation som larmat om allvarliga problem, lämnas utan svar.
Zeromission uppger – tvärtemot vittnesmålen i Aftonbladets granskning – att familjerna fått betalt i tid, att någon hungersnöd inte råder i området och att bönderna i området inte lider brist på mark.
Här återges en längre del ur Zeromissions svar:
”Vi tar givetvis granskningen på allvar. Vårt samarbete med Trees for Glabal Benefits (reds.anm Ecotrusts projekt i Uganda) sträcker sig över 15 år bakåt i tiden och vi har alltid haft en dialog med ambitionen att förbättra och utveckla. Projekt såsom detta som är verifierat enligt Plan Vivo standarden skapar stor klimatnytta genom återplantering av skog samtidigt som lantbrukare ges möjlighet till säkrare livsförsörjning.
Eventuella missförhållanden som projektets deltagare upplever fångas upp på kvartalsmöten i de olika distrikten. Kommentarer från dessa möten liksom mail, sms och telefonsamtal som funnits mellan deltagare och projektkoordinatorer fångas upp och registreras för att kunna hanteras löpande. Vi har inte fått signaler om missförhållanden genom detta system, annars hade vi agerat direkt.
Om det ändå förekommer avgörande brister är vi måna om att de kan rättas till. Tack vare att projektet har bra rykte i området ansluter sig hela tiden fler deltagare och i dagsläget är det över tjugotusen jordbrukare med. Givetvis kan det bland så många finnas missnöjda deltagare men vår bild är att projektet är framgångsrikt och att jordbrukarna är nöjda.
Att vara med i projektet är självklart helt frivilligt. Jordbrukaren kan när som helst avbryta, hugga ned sina träd och behålla inkomsten som de ger och inte vara skyldig projektet något.”
(...)
”Tidsplanen i avtalet har på årsbasis följts. Det kan förekomma förseningar i utbetalningen av en specifik betalning men schemat följs. Det innebär att betalningarna följer årsplanen men kan vara försenat några månader. Detta har även i tredjespartsgranskningar konstaterats förekomma. Förklaringen kan vara olika stavning av namn, byte av mobilabonnemang mm vilket gör att de fastnar i administrationen. Man säkerställer att pengar bara betalas ut till rätt person. Den här avvikelsen finns absolut skäl att försöka förbättra genom rutiner, och information till projektdeltagare för att minimera fördröjningar.
Plan Vivo är avsedd att stödja livsmedelsförsörjning och förväntas inte leda till någon matförlust för jordbrukaren och betalningarna är därför aldrig avsedda att täcka matförlust.
Målet med betalningarna som kommer år 2, 5, 7 och 10 är inte tänkt att ersätta befintliga inkomster som lantrukaren har utan istället tillföra ytterligare en inkomst för att på så sätt uppnå bättre motståndskraft för hushållen.
Det råder matosäkerhet, men inte hungersnöd, i denna region och det är kopplat till en mängd olika faktorer, inklusive till exempel oregelbundna regn och torka. Trädplantering, som binder jorden, behåller mer fukt i marken och ger viss skuggning skapar ett bättre mikroklimat är en lösning på den sortens problem, inte orsaken! I tredjepartsgranskningen som senast gjordes intervjuades bland annat 20 slumpvis utvalda jordbrukare där 19 intygade att deras avkastning från marken ökat. En deltagare hade fått minskad avkastning från sina grödor och det berodde på överplantering av träd.”
(...)
”Människor i detta område har inte brist på land. De kan mycket väl hugga ned träd för att sälja och få pengar men har absolut inget behov av att hugga träd för livsmedelsproduktion eller egen matförsörjning.”
Fotnot 1: På lördagsförmiddagen svarar Zeromissions vd på Aftonbladets frågor. Läs hela intervjun här.
Fotnot 2: Aftonbladet har förgäves sökt miljöorganisationen Ecotrust, som driver projektet, för en intervju.