Isarna smälter – då dör sälungen

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-23

Släck lampan på lördag – minska världens utsläpp av koldioxid

Vikarsälens unge har vit päls som skyddar mot kylan i luften.

De nyfödda sälungarna drunknar i iskallt havsvatten.

Utmattade av kyla och hunger ger de upp. Det händer i Östersjön – nära oss.

Bara en radikal minskning av världens utsläpp av koldioxid kan rädda dem.

Klicka på bilden för större version.

Vikarsälens ungar klarar extrema förhållanden med köld och tjock drivis. Men ett isfritt Östersjön utgör ett dödligt hot.

Honan föder sin enda unge, kuten, i slutet av februari i en grotta hon grävt i snön mellan isvallarna.

–?Isen måste ligga minst 90 dagar, säger Tom Arnbom, sälexpert på Världsnaturfonden i Sverige.

Gråsälen kan gå iland och föda.

–?Det gör aldrig vikarsälen. Den söker sig i stället till stabil havsis – troligen så långt ut som möjligt. För att komma undan rovdjur som rödräven, säger Tom Arnbom.

Vikarsälens unge har vit päls som skyddar mot kylan i luften. Men den föds utan fett i kroppen. I gengäld är mjölken den diar nästan som flytande smör.

Snabbt nerkyld i vattnet

–?Den består av nästan 50 procent fett medan mänsklig bröstmjölk bara innehåller runt 3 procent fett, säger Tom Arnbom.

Hamnar kuten i havet för tidigt, innan det skyddande fettlagret är på plats, blir den snabbt nerkyld. Då hjälper det inte att den kan simma redan som nyfödd. Katastrofen är ett faktum.

Isfria vintrar

Förra vintern var den mest isfria i Östersjön sen mätningarna startade för 300 år sedan. Sannolikt dog de flesta av vikaresälarnas ungar i södra Östersjön. Årets isläge är något bättre. Trots det hotas kutarna vid Åland och i Rigabukten. Enda ljuspunkten är Finska viken, där isen fortfarande ligger.

Sälexperten Tom Arnbom befinner sig just nu på en forskningsstation i Abisko, i möte med klimatforskare från olika delar av världen. De diskuterar framtiden för Arktis och den är tyvärr dyster.

–?Jag inser att det inte är realistiskt att vi går tillbaka till stenåldern. Men vi kan åka bil mer sällan, byta till energilampor och äta mindre kött, säger han.

Klimatmötet i Köpenhamn i december blir avgörande.

–?Vi kan minska den globala uppvärmningen om vi agerar nu. Tekniken finns redan, säger Tom Arnbom.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln