482 olyckor med vindkraftverk

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-23

Experten: Jag tycker inte man ska vara orolig

Här är stillbilder ur videon där vindkraftverket kollapsar i Danmark.

Vindkraften är mer inne än någonsin.

Men i år har flera farliga incidenter inträffat med rotorblad som slungas i väg.

– Det är ytterst sällsynt, riskerna är små, säger Örjan Hedblom, kanslichef på Svensk vindkraftförening.

Från 1990 fram till mars i år har 482 vindkraftsrelaterade olyckor inträffat i Europa, varav 47 dödsolyckor, enligt skotska organisationen Cwif. Av dödsolyckorna var 34 arbetsplatsolyckor och 13 med civila. I takt med att vinkraften byggts ut de senaste åren har också olyckorna ökat.

Sverige har hittills varit relativt förskonat med bara en dödsolycka, en elektriker som avled efter att ha fått ström i sig vid monteringsarbete i Kalmarsund 2004.

I början av 2008 inträffade en otäck incident på Gotland. Rotorbladet på vindkraftverket Kulle 11 på näs på Gotland lossnade.

"Som en ljudbang från flygplan"

– Det brakade till, så jag gick ut för att kolla om det var en ljudbang från ett flygplan eller kanske en bil som kört in i ett stentun, sa Einar Franson som bor i närheten till Gotlands Allehanda.

Det lossnade rotorbladet landade i en åker 40 meter från vindkraftverket, bonden var som tur var inte där med sin traktor.

– Samtliga bultar i alla nio verken på Gotland byttes ut, bara för säkerhets skull efter incidenten, säger Örjan Hedblom.

I slutet av februari havererade ett danskt vindkraftverk i Sidinge. Vingen slungades 100 meter bort innan den landade. Turligt nog skadades ingen människa eftersom haveriet inträffade tidigt på morgonen.

Bara två dagar tidigare hade ett annat danskt vindkraftverk i Århus splittrats i kraftiga kulingvindar. Det haveriet filmades, videon visar hur verket löper amok i blåsten och vingarna slår i tornet och splittras. Resterna flög upp till 500 meter bort – men ingen människa träffades.

Filmade haveriet

Århushaveriet fastnade på en videofilm. Filmen visar hur verket börjar skena i den starka blåsten. Sedan slår vingarna i tornet som bryts. Vingarna splittras till småbitar av metall och glasfiberarmerad plast. Enstaka vrakdelar förs 500 meter bort med vinden.

Förra veckan hände det igen – ett holländskt vindkraftverk havererade och vingen slungades i väg och landade på en bilväg. Turligt nog skadades ingen den gången heller.

Verket var från tillverkaren Vestas som rekommenderar att man stoppar deras vindkraftverk V47 och V52 om det blåser kuling eller mer.

"Bara två vingar i Sverige som ramlat ner"

– Det är ytterst sällsynt. Vestas har 100 000 vingar som snurrar runt om i Europa. Det är bara några stycken som ramlat ner. I Sverige är det två vingar som har ramlat ner på 25 år och vi har totalt cirka 1 000 verk, säger Örjan Hedblom.

Sverige står inför en vindkraftsexpansion där det ska byggas 100-tals nya verk runt om i landet de närmaste åren.

– Jag tycker inte att någon ska känna sig orolig. Vindkraft är en stor vinst för miljön, med betydligt mindre risker än andra energiformer. Verken byggs med ett säkerhetsavstånd på 500 meter till bebyggelse. Det kan falla ner is på vintern, men det finns varningsskyltar för det, och hittills har ingen skadats, säger Örjan Hedblom.

Maths Nilsson / MiniMedia

Följ ämnen i artikeln