Han klättrar för klimatet

Äventyraren Johan Ernst Nilsson kartlägger världens högsta berg - miljövänligt

Svenske Johan Ernst Nilson bestiger världens högsta berg – klimatvänligt.

Bland annat kartlägger han hur glaciärerna försvinner.

– Det går skrämmande fort, säger han.

Johan Ernst Nilson, 37, är en erfaren äventyrare med dokumenterat miljöengagemang. Bland annat har han rapporterat om klimatförändringarna på Antarktis för Vetenskapens värld och Rapport. Han har också gjort flera filmer åt ansedda National Geographic.

Nu bestiger han Seven summits – de högsta bergen på varje kontinent.

Tusen meter upp

Alldeles nyligen kom han ner från Carstensz pyramid i Papua Nya Guinea.

– Det var inget man berättar om för mamma. Över vissa passager fick vi dra rep och hasa oss som sengångare. Det var 1 000 meter ner till marken och regnigt och gyttjigt.

Att komma först eller vara snabbast är dock inget för Johan Ernst Nilson.

– Nej, min expedition har en tydlig miljövinkel, säger han.

Det märks på flera sätt:

Han dokumenterar hur glaciärerna smälter på varje bergstopp.

– Jag fotograferar, skissar med en digital penna och intervjuar lokalbefolkningen. Allt samlas i en databas som forskarna ska få när jag är färdig.

Jordens glaciärer är viktiga av flera skäl, bland annat för att de ger dricksvatten och vatten till jordbruket.

Skulle till exempel Himalayas glaciärer smälta kan vattenbristen leda till krig mellan Indien och Pakistan.

– Det skulle bli en enorm migration eftersom byarna i Himalaya är uppbyggda runt glaciärerna och tar sitt vatten därifrån, säger Johan Ernst Nilson.

– Dessutom kan avsmältningen förstöra plantager och risodlingar.

Johans expedition är dessutom klimatneutral.

– Det innebär att jag gör rätt för mig. För varje ton koldioxid min expedition släpper ut ska utsläppen minskas lika mycket någon annanstans.

Klimatkostnaden för honom blir cirka 3 000 kronor.

– Det krävs så lite för att göra så mycket, säger Nilson.

Köper samvetsfrid

Det låter lite som att du släpper ut en massa koldioxid och sedan köper samvetsfrid?

– Självklart köper jag samvetsfrid. Man sover bättre i sovsäcken om man försöker göra rätt för sig. Alla äventyrare borde göra så här.

Varför stannar du inte hemma i?stället? Det hade väl varit mest miljövänligt?

– Det kanske man kan tycka. Men om jag ändå ska klampa runt, varför inte ge något tillbaka?

Hans Österman, Joachim Kerpner