Fem punkter – detta är klimatmötet COP27

Publicerad 2022-11-06

Årets stora FN-möte om klimatet hålls i badorten Sharm el-Sheikh i Egypten.

Tiotusentals människor från hela världen samlas i Sharm el-Sheikh under ett par veckor i november.

Men Greta Thunberg stannar hemma.

Här är allt du behöver veta om FN:s klimatkonferens COP27.

  • Vad är COP27?

De första klimatförhandlingarna mellan världens länder (Conference of the Parties, COP) hölls 1995. Förhandlingarna har fortsatt med årliga möten, som är ett forum för beslutsfattare att diskutera klimatförändringarna på global nivå och utvärdera hur det går i klimatarbetet.

Årets möte hålls i den egyptiska turistorten Sharm el-Sheikh, mellan Sinaihalvöns öken och Röda havet, den 6-18 november.

Värdskapet roterar mellan olika regioner och det är femte gången som COP hålls i ett afrikanskt land.

  • Vi har ju redan Parisavtalet. Varför behövs COP?

Planeten värms upp på grund av utsläpp som orsakas av människan, främst genom förbränning av fossila bränslen som olja, gas och kol. I Paris 2015 enades världen om att begränsa den globala temperaturhöjningen till väl under 2 grader jämfört med förindustriell tid, helst 1,5 grader. Det ska främst ske genom minskade utsläpp.

Alla länder som står bakom Parisavtalet ska lämna in nationella klimatplaner till FN. I dessa beskrivs hur landet tänker bidra till att uppfylla avtalets mål. Sverige lämnar inte in någon egen klimatplan utan ingår i den gemensamma för hela EU.

Ambitionerna ska ökas efter hand och var femte år sker en avstämning i samband med klimattoppmötet. Förhoppningen är att COP27 ska bidra till att ord går till handling i klimatarbetet eftersom alla delar av Parisavtalet nu är på plats.

  • Hur ser gästlistan ut?

En stor snackis är förstås vem som kommer och vem som väljer att stanna hemma. Mötet är inte bara ett tillfälle att se till att klimatarbetet växlas upp utan det är också ett forum diplomati på hög nivå.

Över 30 000 personer har registrerat sig – allt från officiella delegater till journalister och aktivister.

Greta Thunberg har meddelat att hon inte dyker upp. Klimataktivisten har kritiserat mötet för att vara ett forum för greenwashing.

USA:s president Joe Biden väntas delta åtminstone en dag. Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak dyker också upp. Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Sveriges statsminister Ulf Kristersson dyker också upp.

Kinas president Xi Jinping väntas inte till mötet, han dök inte heller upp på COP26. Rysslands president Vladimir Putin vill inte heller mingla med de andra världsledarna i Egypten men skickar en delegation. Däremot har Luiz Inácio ”Lula” da Silva som nyligen vann presidentvalet i Brasilien aviserat sitt deltagande.

  • Vad kommer att diskuteras på COP27?

Världsledare kommer att vara på plats 7–8 november. Under den första veckan sker förhandlingar på tjänstemannanivå och sedan ansluter klimatministrarna under den sista veckan för att ta mötet i mål.

En av frågorna som kommer att avhandlas handlar om klimatanpassning, där förhandlingarna kommer att fokusera på ett arbetsprogram som handlar om hur man ska mäta framsteg i anpassningsarbetet på global nivå. Mycket kommer också att kretsa kring pengar, bland annat statusen kring det ännu ouppfyllda målet på 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering till fattiga länder och diskussioner om det nya finansiella målet som ska sättas efter 2025.

Sårbara länder har också drivit på för att frågan om kompensation för klimatrelaterade förluster och skador (loss and damage) ska lyftas på dagordningen. Det finns krav på en ny fond för att finansiera återuppbyggnad – vilket USA och EU motsätter sig.

  • Så hur går det – är vi på banan för att nå Parisavtalets mål?

Nej. Den globala uppvärmningen ligger på omkring 1,1 grader och utsläppen har inte börjat minska. Bara ett 20-tal länder har uppdaterat sina klimatplaner inför COP27.

En FN-sammanställning av ländernas nuvarande åtaganden visar att utsläppen av växthusgaser kommer att öka med omkring 10 procent till 2030 – i stället för att minska med runt 50 procent, vilket behövs för att klara 1,5 gradersmålet.