Så hejdar vi klimathotet

Joachim Kerpner

Kol är toppen även i framtiden, anser Vattenfall.

Det håller inte FN:s klimatpanel med om.

Här är vad som behövs för att hejda klimathotet — ett nytt samhälle.

Världens stormakter är redan eniga om att försöka se till så att jordens temperatur höjs med högst två grader. Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn som startar om fyra dagar ska delegaterna försöka komma överens om hur det ska gå till.

Det blir inte lätt. Redan i dag är halten av koldioxid i atmosfären 385,2 ppm. Ppm betyder ”parts per million”. Med andra ord går det 385,2 molekyler koldioxid på varje miljon molekyler i atmosfären. Enligt FN:s klimatpanel måste vi komma ner till 350 ppm för att med säkerhet slippa en temperaturökning på två grader.

Inte nog med att vi behöver hejda ökningen av koldioxidutsläppen senast 2015 och sedan kraftigt skära ner dem. I slutändan måste vi alltså till och med plocka bort koldioxid ur atmosfären.

Kravlistan gigantisk

De samhällsförändringar och teknikförbättringar som krävs är gigantiska. De amerikanska forskarna Stephen Pacala och Robert Socolow är välkända i klimatkretsar för listan som visar ungefär vad som krävs fram till 2054. Här är några av punkterna:

Halverad bränsleåtgång för två miljarder bilar.

Bilarna får bara köra hälften så långt som i dag.

En fjärdedel av alla koldioxidutsläpp från uppvärmning och belysning av byggnader måste bort.

1 600 kolkraftverk måste bli ungefär 50 procent effektivare.

1 400 kolkraftverk måste ersättas med gaskraftverk.

Installera CCS (carbon capture and storage – koldioxidinfångning och lagring av koldioxiden under jord) vid 800 stora kolkraftverk.

Öka antalet kärnkraftverk med 200 procent.

Öka antalet vindkraftverk så att de blir 120 gånger fler än i dag.

Öka uttaget av solenergi 700 gånger jämfört med i dag.

Köra två miljarder bilar på etanol.

Stoppa all regnskogsavverkning.

Skonsammare jordbruk på all lantbruksmark.

Flera av förslagen är kontroversiella, till exempel fler etanolbilar och kärnkraftverk. Andra är mindre omtvistade, som solenergi och vindkraft.

Stoppade av protester

Vattenfall anser att CCS – koldioxidinfångning och lagring under jord – är en viktig del av lösningen. Bolaget hävdar att ”det går att göra kol ren” med CCS.

Det stämmer inte, enligt FN:s klimatpanel. Panelens experter slår i en rapport fast att CCS kan reducera utsläppen av koldioxid med högst 90 procent. För det andra måste tusentals infångningsanläggningar byggas vid kolkraftverk jorden runt, med en teknik som fortfarande är på försöksstadiet.

Klimatpanelen varnar för att det blir svårt att bygga så många anläggningar ”på grund av miljöpåverkan, läckagerisken, bristen på lagar som reglerar CCS och bristen på folkligt godkännande”.

Sådana problem har Vattenfall redan råkat ut för. Bolaget driver CCS-försöksanläggningar i Danmark och Tyskland. Båda står stilla därför att lokalbefolkningen protesterar mot kolidoxidlagringen.

”Inte mer än nödvändigt”

Medan Vattenfall tror att CCS-teknologin kan leda till en ”pånyttfödelse för kolkraftverk”, säger miljöminister Andreas Carlgren att man bara kan använda tekniken under en begränsad tid:

–?Det är möjligt att CCS kan komma att spela en roll under en övergångstid, och därför tror jag det kommer att vara viktigt att satsa på det. Men det motiverar inte att man använder kol mer än vad som är absolut nödvändigt.