Demirok: Jag blev misshandlad av skinnskallar
Publicerad 2023-03-01
Centerns nya partiledare Muharrem Demirok vill prata om hur det är att vara muslim i Sverige och nyansera bilden av vad en muslim är.
Med en svensk mamma och en turkisk pappa har han haft dubbelt medborgarskap. Efter att det blev debatt om lämpligheten i detta, har han avsagt sig det turkiska.
– Jag utmålades som att jag hade dubbla lojaliteter, det tyckte jag var kränkande, säger Muharrem Demirok.
Marken är frusen men solen skiner och Muharrem Demirok pratar om skogen, det finns både varg och lodjur här. Demirok har försökt förklara för sina barn att det är skillnad på odlad skog och skog, efter att de blivit upprörda över ett kalhygge.
Han skämtar själv om att han låter som en riktig centerpartist.
Partiet vill visa upp honom från hans mest lantliga sida, på hans torp vid sjön Roxen utanför Linköping. Det går trögt för Demirok just nu. Bara några veckor in i hans partiledarskap och förtroendesiffrorna ligger i botten. I vissa mätningar har han det lägsta förtroendet som uppmäts för en partiledare.
Än är inte Demirok orolig. Det går fortfarande att förklara de låga siffrorna med att han är relativt okänd för de flesta, men det gäller att det vänder innan det börjar tära på partiet.
Nere vid sjön hoppas han att vi ska få syn på havsörn. Istället bryts tystnaden av flygplansmuller.
– I Linköping älskar vi det här ljudet, säger Muharrem Demirok.
– Lyssna! Det är JAS.
Ingen vanlig centerledare
Muharrem Demirok har en ovanlig bakgrund för att vara centerledare. Han har ingen anknytning till landsbygd eller glesbygd utan växte upp i en utsatt förort i Stockholmsområdet. Ingen har väl missat hans skämt om att han också är uppväxt på en gård, Vårby gård.
Sedan många år bor han med sin familj i Linköping, men nu när svenska folket ska lära känna den nya partiledaren finns det framför allt två frågor som komplicerar saker och ting.
Den ena är att han inte är från landsbygden, den andra är att han är muslim.
– Det finns flera delar i det här som jag har funderat över under åren. Dels är det: hur är en muslim? De flesta är sekulära muslimer som lever ett liv där religionen tar väldigt liten plats.
– Den andra delen är polariseringen jag sett de senaste åren, där islamism och islam kopplas ihop.
– Jag märker hur jag, som är svensk och har en stark plattform som politiker – bara att jag kallar mig kulturell muslim – vilka känslor det väcker hos många och vilket mothugg man får ta emot.
Framförallt har det märkts i sociala medier. Sedan han blev partiledare har han pekats ut som både det ena och det andra säger han.
– Det är otroligt tärande på ett samhälle när det blir så att man placerar vissa människor i ett fack. Vi är högertrollens projiceringar och det är det enda vi duger till. Därför är det viktigt för mig att lyfta fram ordet kulturell muslim.
”Extremt stor tolerans”
Demiroks pappa är från Turkiet och Muharrem Demirok vill beskriva sig själv som kulturell muslim.
– Jag är ingen som går i moskén särkskilt ofta. Jag har insett att jag inte är särskilt troende.
– Föds man in i en kultur så har man med sig traditioner som är religiöst förknippade, som att fira vissa högtider. Jag har med mig de kulturella delarna, medan det religiösa blir mindre viktigt.
Han tycker inte att det finns någon generell rasism mot muslimer i samhället idag. Tvärtom kan det istället slå över åt andra hållet. Däremot tycker han att det finns en ökad intolerans i vissa grupper i samhället mot människor som kommer från muslimska länder.
– Jag upplever extremt stor tolerans. Tolerans som glider över i naivitet ibland, att man låter en del saker gå för långt.
Demirok har själv erfarenhet av att ha reagerat på innehållet i en predikan. Efter ett besök i en moské för ett tiotal år sedan var han upprörd.
– Det var en radikal ton i predikan och det skrämde mig. Det fanns en grogrund där extrema krafter hittade in. Och det behöver man vara vaksam för.
– Jag såg det då i den moské som fanns i Vårby gård. Men jag tycker att Sverige har blivit mycket bättre på det här.
Raderade tweeten
Att vara svensk med utländsk bakgrund kan vara komplicerat. Efter en hatstorm sommaren 2021 uttryckte Demirok en viss trötthet över alla kommentarer om hans turkiska rötter.
Han skrev: ”Vet ni vad jag är riktigt j.vla trött på? Äldre, privilegierade och, dare I say, vita män. De slänger ur sig påståenden, gissningar och rena osanningar som de hävdar är fakta, sedan blir de kränkta när man ifrågasätter eller rent av motbevisar deras ’perfekta’ tes.”
Det gjorde saken ännu värre och Demirok raderade till slut tweeten. Men något i honom hade ändrats, han beskriver det som ett uppvaknande där han förstod att det fanns ett vi och ett dem.
– Jag är svensk och aldrig sett mig som någonting annat och plötsligt rycktes jag ut och blev något annat.
– För en stor grupp människor är jag inte svensk, fast jag inte kan se mig som själv som något annat än svensk. Det har jag upplevt sen jag blev partiledare också.
– Jag kommer inte låta det påverka mig. Jag är den jag är, men jag behöver prata om det. Om jag upplever det – som är privilegierad och har en plattform – då finns det människor som inte har samma förutsättningar som har en helt annan mamma. Hur bemöts en somalisk mamma i sin vardag?
– Vi håller på att slita sönder Sverige. De främlingsfientliga krafterna vinner allt mer mark.
Misshandlades av skinnskallar
Egentligen är det inget nytt för Muharrem Demirok att ifrågasättas för sitt ursprung. I sitt linjetal som nyvald centerledare tog Demirok upp hur han som ung under 90-talet var livrädd för skinnskallarna som samlades runt tunnelbanestationen i Gamla stan.
Som nyinvald riksdagsledamot och partiledare hoppar han av vid just den tunnelbanestationen flera dagar i veckan. Centerpartiets kansli ligger bara ett stenkast bort.
Nittiotalet är längesen nu, men minnet när han jagades och misshandlades av skinnskallar som 15-åring sitter djupt.
– Vi var några kompisar som klev av tunnelbanan i Hornstull och blev jagade av skinnskallar.
– Jag gömde mig bakom en bil men de hittade mig. Jag brukar säga att jag fick känna på deras järnrör, innan det blev modernt.
– De gav sig på mig och gav mig en omgång, men jag tror att de till slut förbarmade sig över att jag var så liten. Det fysiska gick över ganska snabbt, men känslan av att vara utlämnad och bli påhoppad för något någon annan tyckte att du var, var påtaglig.
– Jag kommer ihåg en fest vi var på. Plötsligt märkte vi att musiken ändrades, jag tror det var Ultima Thule. Sen stod det ett gäng grabbar och heilade i vardagsrummet. Då kände vi att det var dags att lämna festen.
Ultima Thule beskrivs idag som vikingarock men hade under 90-talet starka band till organisationen BSS, Bevara Sverige svenskt och vit maktrörelsen. I dag anses de inte lika kontroversiella och något av ett husband för Sverigedemokraterna. Exempelvis är det partiledaren Jimmie Åkessons favoritband och han uppträder ibland tillsammans med dem.
– Vi har olika erfarenheter av samma band. Varje gång jag har hört Ultima Thule har det varit förknippat med att det varit fara å färde.
Står fast i frågan om SD
Frågan om Centerns relation till SD har varit en av de frågor som Muharrem Demirok fått vid flera tillfällen sedan han blev partiledare.
– Det är inte en fråga för mig eller för Annie Lööf. Det är en centerpartistisk grundvärdering – alla människors lika värde, öppenhet och tolerans.
– Det handlar inte om att vara emot ett annat parti, det handlar om att vara tydlig i våra grundvärderingar. Frågan är större än SD.
– Så länge vi är så olika så kommer vi aldrig kunna ingå i ett samarbete där Centerpartiet och Sverigedemokraterna ingår i samma styre.
Efter ett uselt valresultat ska Centern nu ta nya tag. Muharrem Demirok har presenterat skolan som sin stora profilfråga.
– Skolfrågan är en naturlig landsbygdsfråga, menar Demirok och säger att det inte går att bara prata om hur mycket bränslet kostar när vi pratar om landsbygden.
”Gör nåt med pinnar”
En mer personlig process för Muharrem Demirok är att han sagt upp sitt turkiska medborgarskap.
– Jag har inga emotionella band till medborgarskapet. Om jag har det eller inte spelar ingen roll för mig, men jag tycker att debatten har blivit otroligt knepig, att just mitt dubbla medborgarskap är problematiskt.
– Jag är ju inte ensam, varken i riksdagen eller regeringen, om att ha dubbelt medborgarskap.
Muharrem Demirok klappar förstrött hunden Allans huvud. De lämnar inte varandras sida. Efter intervjun får Allan panik när Muharrem försvinner runt en knut för att fotograferas och blir inte lugn förrän han är inom synhåll igen.
Muharrem Demirok berättar att hans nya jobb och hans många dagar i Stockholm har gett Allan separationsångest.
Nu tittar C-ledaren och hans pressekreterare sig omkring för att se om det finns något annat Demirok kan göra under fotograferingen som känns lite ”lantligt”.
”Kan du inte göra nåt med pinnar?” säger pressekreteraren och tittar på en hög med grenar.