Norska matkedjans prisstopp sänkte inflationen
Publicerad 2023-03-18
Matpriserna i Sverige ökade mer än dubbelt så mycket som i Norge i februari, rapporterar TT.
Den norska lågpriskedjan Kiwi lyckades sänka inflationen genom att frysa matpriserna.
– Det här har lett till en prispress på mat, säger Kristine Aakvaag Arvin på Kiwi.
Den norska matprisinflationen sjönk i februari.
Det är lågpriskedjan Kiwi i Norge som står bakom utvecklingen, rapporterar TT.
Förklaringen är att Kiwi valde att agera tvärtom mot alla andra norska livsmedelskedjor.
Tillsammans med Coop Extra och Rema utgör de ungefär 70 procent av hela branschen i Norge.
När de två andra aktörerna höjde priserna med tio procent, till följd av kraftiga prisökningar från leverantörerna, frös Kiwi sina tidigare livsmedelspriser, skriver TT.
Kiwi fick 600 000 nya kunder på en vecka, enligt Kiwis kommunikationschef Kristine Aakvaag Arvin.
Kunderna uteblev för Coop Extra och Rema som åter fick sänka sina priser. Därmed sjönk matprisinflationen, och inflationen i sin helhet, i Norge i februari.
Sveriges priser stiger mest i Norden
Nordeas chefsekonom i Norge, Kjetil Olsen, säger att det har lett till en prispress på mat i Norge.
– Just nu är det en väldigt tuff konkurrens. Bortsett från frukt och grönt, som får nya inköpspriser varje vecka, har vi inte höjt priset på någon av våra 5 000 varor på över sex veckor, säger Kristine Aakvaag Arvin.
Beslutet om att behålla priserna påverkar dock Kiwis lönsamhet.
Kristine Aakvaag Arvin vill inte kommentera om kedjan går med förlust.
Enligt ekonomer är matpriserna tillfälliga. Men Kristine Aakvaag Arvin säger att de inte kommer att höja priserna mer än vad de behöver.
Matpriserna i Sverige stiger i dag betydligt mer än i övriga Norden. I februari var matprisinflationen i Norge 8,7 procent enligt EU:s mått, jämfört med 21,6 i Sverige.
Priser var högre innan inflation
Det finns flera förklaringar till det – men den svaga svenska kronan är inte en förklaringen till varför matpriserna stiger mer än i Norge.
Under det senaste året har den norska kronan försvagats mot den svenska.
Det finns andra förklaringar – Norges ”stora tullmurar” är en av dem, enligt Kjetil Olsen-
– Det gör att vi till exempel inte konkurrerar med svensk ost och mjölk. Vi har inga svenska ostar i Norge, och generellt mindre valmöjligheter på grund av jordbrukspolitiken. Parmesanost är till exempel jättedyrt, säger han.
Norge är dessutom inte en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Landet har sina egna stöd till bönderna och är därmed mer avskärmade från internationella prissvängningar.
I Norge finns det bara två förhandlingsfönster per år då leverantörerna kan justera priserna mot livsmedelsbutikerna, skriver TT.
Matpriserna var även högre i Norge redan innan inflationen.